- Det här avtalet är det enda och det bästa möjliga, sade Barnier när han på torsdagsmorgonen avrapporterade helgens uppgörelse mellan EU och Storbritannien inför EU-parlamentet.
Merparten av ledamöterna där håller tummarna för att det brittiska parlamentet ska säga ja till avtalet i sin omröstning den 11 december. Inte minst är oron stor för att alternativet ska bli att Storbritannien kliver ut ur unionen helt avtalslöst den 29 mars 2019.
- Det skulle göra Storbritannien till en skurkstat – ett land vars signatur under något som helst avtal inte betyder någonting. Man lämnar inte en klubb utan att betala sina skulder, sade belgiske Philippe Lamberts, gruppledare för parlamentets gröna partigrupp.
"Värst i historien"
Inte ens förre Ukip-ledaren Nigel Farage, en av de mest pådrivande bakom brexit, vill se ett avtalslöst utträde – även om han räknar med att det brittiska parlamentet kommer att säga nej.
- Det här är den värsta uppgörelsen i historien. Det här kommer att misslyckas i parlamentet, troligen med stor marginal. Vi måste alla vara vuxna nu. Vi behöver en framförhandlad uppgörelse som hanterar känsliga gränsfrågor, sade Farage i EU-parlamentet på torsdagen.
Optimistisk tidning
Brittiska tidningen The Sun är dock inte orolig.
"Vi måste gå framåt med optimism efter brexit och inte vara rädda för det okända. Om regeringen förbereder oss på rätt sätt för ett direkt utträde finns det inget att vara rädd för", slår tidningen fast i sin ledare på torsdagen.
Enligt den brittiska regeringens analys riskerar dock en avtalslös brexit att leda till att BNP minskar med drygt 9 procent under kommande år.
Fakta: Brexit i det brittiska parlamentet
Den 11 december väntas det brittiska underhuset rösta om det utträdesavtal som har tagits fram i förhandlingar med EU sedan sommaren 2017.
Om det blir ett ja ligger vägen öppen för ett ordnat utträde, i enlighet med avtalet. Formellt ska då även avtalet godkännas av EU-parlamentet, troligen i mars, varpå även de kvarstannande EU-länderna ger sitt slutliga ja vid ett möte i ministerrådet.
Om det blir ett nej i det brittiska parlamentet har premiärminister Theresa Mays regering tre veckor på sig att förklara hur den tänker gå vidare och därpå ytterligare en vecka för att lägga fram ett färdigt förslag om det. Många bedömare räknar med att May i första hand i så fall försöker lägga fram avtalet på nytt, eventuellt efter att ha fått igenom vissa smärre förändringar eller tillägg.
Om det blir nej på nytt är osäkerheten stor om följderna. Alternativen kan i så fall bli allt från ett helt avtalslöst utträde till ett framflyttat utträdesdatum, nyval eller en ny folkomröstning.
