Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180223-burmarohingyer-622501_se.ttela_1.jpg
Den rohingyska byn Zone Kar Yar i Rakhine, sydost om Maungdaw. Bilden från Digitalglobe visar före (20 december) och efter (13 februari) militärens rivningar.

Burma jämnar rohingyska byar med marken

Satellitbilder visar hur Burma jämnar rohingyska byar med marken sedan de bränts och tömts på sina invånare, enligt en rapport från Human Rights Watch. Organisationen fördömer rivningarna, som kan försvåra utredningen av misstänkta brott mot den muslimska minoritetsgruppen.

Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) har gått igenom satellitbilder på rohingyska byar som fotograferats från ovan under tidsperioden 11 november 2017–13 februari 2018. HRW skriver i en rapport att alla byggnader har rivits och all växtlighet har rensats i minst 55 rohingyabyar i delstaten Rakhine.

Företaget Digitalglobes bilder från före rivningarna visar längor av förkolnade byggnader i gröna fickor – på bilderna efteråt har ingenting lämnats kvar.

Kan försvåra utredning

Den burmesiska militären inledde sin offensiv efter strider mellan rohingyska milismän och burmesisk militär i slutet av augusti i fjol. Merparten av byarna i rapporten finns bland de 362 byar som helt eller delvis bränts ner sedan dess. Minst två av byarna var intakta innan de revs, enligt HRW.

Rivningarna inleddes i staden Maungdaw i november i fjol, enligt HRW. Därefter pausades de i en månad, och återupptogs sedan i byar söder om Maungdaw, och senare även norr om staden.

Sammanställningen är dyster läsning för dem som flytt sina hem. Men rivningarna kan också försvåra en framtida utredning av eventuella människorättsbrott som kan ha begåtts av Burmas militär, säger HRW:s Asienchef Brad Adams i ett uttalande:

"I många av byarna begicks brott mot rohingyerna och de borde bevaras för att FN-experterna som ska dokumentera övergreppen ska kunna gå igenom bevisen för att finna de skyldiga."

Rätt att återvända

Organisationen skriver att internationell rätt slår fast att flyktingar som godtyckligt eller olagligt har fråntagits sina hem eller sitt land har rätt att återvända och få tillbaka sin egendom. HRW konstaterar att inga rohingyer som flytt Burma till grannlandet Bangladesh har kunnat återvända, och att rohingyer fortsätter fly från Rakhine.

"Genom att jämna dessa områden med marken hotas både minnet och de rättsliga anspråken för rohingyerna som bodde där", säger Adams.

Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya

TT

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Den senaste våldsvågen inleddes den 25 augusti i fjol sedan rohingyska milismän attackerat burmesiska militärposteringar. Burma inledde därefter en omfattande militäroffensiv, som FN har beskrivit som möjligt folkmord. Omkring 688 000 ronhingyer har flytt Rakhine till Bangladesh sedan dess.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, HRW

MEST LÄST