Delegationen från FN:s säkerhetsråd inledde sitt besök i Burma och grannlandet Bangladesh med ett besök i Cox's Bazar, världens största flyktingläger, där många av de 600000 rohingyer som beräknas ha flytt befinner sig.
- Det är svåra förhållanden. Folk har farit så otroligt illa. Många har trauman och många är fortfarande skadade, säger Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog till TT via telefon från Burma.
Två skilda möten
FN har tidigare beskrivit skeendena som drivit den muslimska minoritetsgruppen rohingya på flykt som ett möjligt folkmord.
På måndagen träffade de Burmas de facto-ledare Aung San Suu Kyi i den burmesiska huvudstaden Naypyidaw. Sedan träffade de Min Aung Hlaing, befälhavare för Burmas mäktiga militär, i ett separat möte.
Rådet krävde bland annat att Burma ska släppa fram humanitär hjälp till områden där rohingyer befinner sig, att landet ska uppfylla sitt löfte om att låta rohingyer på flykt återvända och att personer som gjort sig skyldiga till övergrepp på de mänskliga rättigheterna ska ställas till svars.
- Och det har varit en rätt så rak, ärlig och uppriktig diskussion, säger Olof Skoog.
"En helt annan bild"
Suu Kyi anklagas av stora delar av omvärlden för att passivt ha följt militärens offensiv mot rohingyerna i delstaten Rakhine.
- De har en helt annan bild av vad som har hänt som man försöker förmedla, att det är mycket mer komplicerat än den bild som omvärlden har av övergrepp och vems fel det är, säger Olof Skoog.
- Det känns inte som att vi är på samma våglängd riktigt, framför allt inte militärerna.
Skoog medger att hans förväntningar inför resan var lågt ställda, men säger att det är viktigt att visa att rohingyerna inte har glömts bort. Som han ser det behöver den burmesiska regeringen först och främst vinna folkgruppens förtroende.
- Men jag känner inte riktigt att man har rätt inställning, om jag ska vara helt ärlig.
"Noga med lagen"
Diplomater som deltog vid mötet säger till Reuters att Aung San Suu Kyi lovade att alla trovärdiga uppgifter om övergrepp ska utredas – i de fall det finns bevis.
Burmas nationelle säkerhetsrådgivare Thaung Tun säger att Suu Kyi alltid har varit noga med att lagen ska följas.
- Hon sade till säkerhetsrådets medlemmar att de skulle uppmärksamma oss på överträdelser av dessa lagar och vi kommer att göra vad som behövs för att agera, säger han till Reuters efter mötet.
Regeringen har dock begränsat inflytande över den burmesiska militären. Befälhavaren Min Aung Hlaing säger till den statligt styrda tidningen Global New Light of Myanmar att sexuellt våld är förkastligt och att militären vidtar "strängare och hårdare åtgärder mot sådana förövare".
Vallas i stängt område
Under tisdagen har delegationen varit på fältbesök i Rakhine. Området har varit i stort sett oåtkomligt för journalister de senaste åren.
- Det är positivt och något vi har insisterat på. Men vi kan inte röra oss fritt, det får vi inte göra. Vi får sila den info vi får och kanske inte träffa alla vi hade velat träffa, säger Olof Skoog.
Gruppen har passerat förbi två helt skövlade byar, men också en by som byggts upp igen, rapporterar Reuters. Burma har byggt ett mottagningscentrum där 150 personer om dagen ska kunna passera, samt ett transitläger där 30000 återvändare ska kunna bo.
Burma och Bangladesh kom i januari överens om att alla flyktingar som vill återvända ska ha fått göra det inom två års tid.
Fakta: Folkgruppen rohingya
Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.
Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären, som hävdar att man genomför insatser mot "extremterrorister", lägger skulden för våldsamheterna på gerillagrupper som bland annat attackerat polisposteringar och militärbaser.
Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, parallellt med att FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade fram en rapport om situationen för rohingyer. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård. Sedan dess beräknas fler än 600000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.
Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders
