Ambassadörer för de 28 EU-länderna diskuterade på onsdagen möjligheter att sätta in nya sanktioner mot Iran. Motiveringen ska vara landets agerande under kriget i Syrien samt omständigheterna kring dess program för ballistiska robotar, uppger källor för Reuters. Diskussionerna siktar på att nå en uppgörelse om sanktionerna som kan behandlas på nästa möte för unionens utrikesministrar, den 16 april i Luxemburg.
Enligt ett hemligstämplat dokument, som Reuters tagit del av, är det Storbritannien, Frankrike och Tyskland som ligger bakom förslaget.
Tanken är att blidka USA:s president Donald Trump, vars tongångar om kärnenergiavtalet från 2015 blivit allt mer hökaktiga. Förhoppningen är att USA ska förmås att inte säga upp avtalet.
Spekulationerna om att USA vill lämna avtalet ökade när Trump nyligen utsåg den ärkekonservative John Bolton till ny nationell säkerhetsrådgivare. Bolton har verbalt sågat kärnenergiavtalet.
Dessutom har Trump nyligen utsett Mike Pompeo, som även han förespråkar en tuff hållning mot Iran, till ny utrikesminister.
Fakta: Kärnenergiavtalet
Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
Enligt avtalet minskas Irans centrifuger för anrikning av uran med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.
FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på.
Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte mot detta hävs de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran.