Utredarna från FN:s människorättsorganisation OHCHR bygger sina slutsatser på intervjuer med hundratals vittnen, satellitbilder och nära 60000 dokument från tiden för inbördeskrigets utbrott 2013. Rapporten pekar ut höga befäl inom Sydsudans militär som skyldiga till systematiska attacker mot civilbefolkningen.
Stympningar och övergrepp
FN-rapporten innehåller vittnesmål om synnerligen grova övergrepp mot civila, däribland utstuckna ögon, avskurna halsar och stympningar. En kvinna vittnar om hur hennes son tvingades våldta en äldre släkting medan familjen hölls gisslan, och en 85-åring berättar att hon blev gängvåldtagen innan hon tvingades titta på när hennes man och son mördades.
Hittills har ytterst få av militärens övergrepp mot civila lett till några rättsliga åtgärder. Men en talesperson för styret i Juba säger att regeringen är beredd att dra de skyldiga inför rätta.
- Regeringen kommer att åtala alla som är ansvariga för brott, oavsett vilka. Det här är en ansvarsfull regering, säger den utrikespolitiske talespersonen Mawien Makol.
Kräver rättsprocesser
Huruvida det faktiskt händer beror i hög grad på Afrikanska unionen (AU), som 2015 åtog sig att inrätta en särskild domstol i samarbete med Sydsudan. OHCHR har tidigare sagt att ansvaret för blodbadet i Sydsudan faller tungt även på AU, så länge man inte påbörjar rättsprocesser för att utreda brotten.
Det oljerika Sydsudan blev självständigt från Sudan 2011. I december 2013 bröt ett inbördeskrig ut, och sedan dess har fler än 4 miljoner människor – en tredjedel av befolkningen – drivits på flykt undan våldet.
Bakgrund: Konflikten i Sydsudan
Under stort folkjubel blir Sydsudan den 9 juli 2011 ett självständigt land efter ett inbördeskrig – Afrikas längsta – som pågick mellan 1983 och 2005. Minst 1,5 miljoner människoliv går till spillo i kriget.
I december 2013 utbryter inbördeskrig i den unga nationen. Presidenten och statschefen Salva Kiir ser sig alltmer hotad av sin vicepresident Riek Machar och sparkar hela sin regering. De etniska spänningarna i landet tilltar, då Kiir tillhör folkgruppen dinka medan Machar tillhör nuerna. Maktkampen kompliceras strider av mellan olika undergrupper. Så har till exempel många bolnuer, en undergrupp inom nuerna, stöttat regeringen och presidenten, som är dinka. Det har lett till stora spänningar inom gruppen nuer.
I augusti 2015 undertecknar president Salva Kiir ett fredsavtal med rebellerna och Riek Machar, efter att FN har hotat med sanktioner. Men det var en lösning påtvingad utifrån, som i stället för fred spätt på konflikten ytterligare.
Under 2018 ska val hållas, i enlighet med 2015 års fredsavtal. Först måste dock en hållbar vapenvila komma till stånd, konstaterar regeringar runt om i världen.