Ariel Eliaz, som tidigare varit opiatberoende och som nu arbetar med narkotikamissbrukare i New York.
Ariel Eliaz, som tidigare varit opiatberoende och som nu arbetar med narkotikamissbrukare i New York.

Från offer till coach i kampen mot opiaterna

När jobbet i telefonbanken blev för tungt gjorde Ariel Eliaz som sina kollegor – han dövade sig med smärtstillande tabletter. Det ledde till ett heroinmissbruk som höll på att ta hans liv. Historien är inte ovanlig i ett USA som härjas av en opiatepidemi som årligen tar tiotusentals liv. I nästa vecka väntas president Donald Trump utlysa katastroftillstånd.

ANNONS
|

Vid en presskonferens i dagarna beskrev Donald Trump opiatkrisen som ett "massivt problem" som hans regering vill hantera på "absolut rätt" sätt – samt svarade jakande på frågan om han tänker uppfylla sitt vallöfte och utlysa katastroftillstånd. Det skulle bland annat göra det enklare att använda federala pengar för opiatinsatser.

"Ingen återvändo"

Ariel Eliaz, som arbetar på ett boende för människor som är på väg att ta sig ur beroende, är dock tveksam till att det gör någon skillnad.

- Det finns liksom ingen återvändo. Jag möter så många unga som börjat med mammas värktabletter och som nu går på heroin, säger Eliaz, som fortfarande räknar dagarna sedan han slutade med opiater för sex år sedan.

ANNONS

Boendet Sober Living där han jobbar ligger högst upp i ett oansenligt hus i Brooklyn i New York. Här kan man checka in, för en hisnande summa pengar, om man gått igenom en första avvänjning och vill försöka leva "rent".

- Det kostar mellan 7000 och 10000 dollar i månaden men då ingår mat och stödverksamhet, säger Eliaz när han guidar mellan rummen som ser ut som ett mellanting av hemtrevligt studentboende och hotell.

- Beroendeindustrin omsätter galna summor pengar, på sätt och vis irriterar det mig att de som har det bäst ställt får bättre vård. Därför brukar jag jobba gratis med patienter som inte har råd att betala.

Tiotusentals dödsfall

Den pågående narkotikakrisen i USA brukar beskrivas som den största och mest omfattande någonsin – tidigare års crack- och kokainvågor till trots. Epidemin har sina rötter på 1980-talet, då starka värktabletter började spridas i samhället. Läkemedelsbolag och andra aktörer argumenterade för en smärtfri tillvaro, patienter med exempelvis ledverk gavs recept på morfin för flera år.

ANNONS

Men beroendeproblematiken talades det tyst om. Amerikaner – rika som fattiga, gamla som unga, svarta och vita – åt de gravt beroendeframkallade tabletterna, utvecklade tolerans och ökade sina doser. Om läkarna vägrade att förnya recepten sökte de sig till svarta marknaden. Och på 1990- och 2000-talen började människor dö i tusentals i opiatöverdoser, främst morfintabletter, heroin eller dess kraftfulla syntetiska kusin fentanyl.

2015 tog epidemin över 33000 liv och preliminära siffror visar på en rejäl uppgång i fjol.

I "pillrens paradis"

Ariel Eliaz kunde ha varit en siffra i den dödsstatistiken. För några år sedan stod han på tionde våningen på en byggnad i Brooklyn.

- Jag var så trött och desperat, helt fast i mitt beroende. Jag ville hoppa, men samtidigt var jag rädd för att jag skulle ändra mig på vägen ner, berättar han.

Då var han hemlös, utmärglad och ständigt på jakt efter nästa dos heroin. Just den vågen av beroende hade väckts när Eliaz – som testade både alkohol och narkotika redan som tonåring – försökte börja ett nytt liv i Florida. Han fick jobb i en telefonbank som hörde till en tv-försäljningskanal, dit tittare ringde för att köpa produkter som visades i rutan.

ANNONS

- Det mesta var lurendrejeri och vi tvingades hantera många arga och ledsna människor. För att döva oss började vi äta smärtstillande tabletter.

Eliaz beskriver Florida som ett "pillrens paradis", med vägar kantade av reklam för "smärtläkare" som, enligt Eliaz, gärna skriver ut opiater och ofta har kontor invid ett apotek. Det är ingen slump att Florida i allmänhet, och staden Delroy Beach i synnerhet, nu blivit något av ett centrum för avgiftning och beroendekliniker. Sådan verksamhet är en mångmiljonindustri i dagens USA och är också utbredd i bland annat Arizona och Kalifornien.

Orolig för USA

Men tillbaka till stunden då Ariel Eliaz hade tagit sig ner från taket. Mest för att värma sig gick han in på ett tolvstegsmöte, en behandlingsmetod han avfärdat många år tidigare. Men den här gången blev det annorlunda. Han träffade en man som tog sig an honom, som bjöd på mat och som dagligen letade upp honom på gatan och tog med honom på nästa möte.

Det blev början på vägen ur beroendet.

I dag gör Eliaz samma sak för andra. Med fast hand leder han narkomaner till möten i beroendegrupper eller hjälper dem som behöver transportera sig mellan olika behandlingshem. Att fokusera på andra hjälper honom att inte falla tillbaka i eget missbruk, säger han. Och parallellt har den egna skådespelarkarriären tagit fart.

ANNONS

- Jag lever ett liv som jag inte kunde drömma om när jag stod där på tionde våningen. Men jag är orolig för USA. Varenda människa knaprar piller, jag vet inte om utvecklingen går att vända.

TT
Bakgrund: Opiatmissbruk i USA

USA:s hälsomyndighet Health and Human Services har slagit fast att USA härjas av en opiatepidemi utan motstycke. De senaste åren har fler människor dött i överdoser än någonsin tidigare; 2015 förlorades 52000 liv till narkotika varav 33000 berodde på opiatmissbruk.

Enligt statistik från 2015 har antalet dödsfall i opiatöverdoser – inklusive smärtstillande medicin – fyrfaldigats sedan 1999. Totalt hade då över 165000 människor dött i sådana överdoser.

I fjol ökade det totala antalet överdoser till mellan 59000 och 65000 enligt preliminära siffror som tidningen The New York Times har tagit fram. Knarköverdoser är därmed den vanligaste dödsorsaken för amerikaner under 50 år. Opiater anses vara en starkt bidragande orsak till den kraftiga ökningen.

En vanlig dag i USA tas över 650000 recept på opiater (oftast värktabletter) ut på landets apotek. Samtidigt prövar 580 människor heroin och 78 dör av en opiatöverdos. Statistik visar att fyra av fem av dagens opiatmissbrukare har börjat med värktabletter. Sjukvården har dock blivit mer medveten och receptförskrivningarna av opiater har minskat med en femtedel sedan 2012.

Rättsliga processer mot ett antal läkemedelsbolag, som anklagas för att ha bidragit till epidemin, pågår.

Hälsodepartementets tre prioriterade områden för att bekämpa missbruket är: förbättra receptutskrivningen, öka tillgången till och användningen av läkemedelstödd beroendebehandling samt öka användningen av naloxone. Naloxone är ett slags motgift mot opiater som kan användas när någon har tagit en överdos. Det används nu i stor utsträckning av räddningstjänster och poliskårer i USA.

Källa: Hhs.gov, The New York Times med flera

Fakta: Opiater

Opiater – som bland annat finns i heroin, morfin och kodein – kommer från råopium som utvinns ur växten opiumvallmo. Dess smärtstillande och berusande egenskaper har används under flera tusen år, och används fortfarande under kontrollerade former som smärtstillande läkemedel i sjukvården.

I praktiken påverkar opiaterna kroppens centrala nervsystem. Den omedelbara effekten är starka känslor av vällust samt att hunger, smärta och sexuell lust kan försvinna. Opiaterna är beroendeframkallande eftersom de ger ett kraftigt rus och kroppen snabbt utvecklar tolerans mot dem. Abstinenssymptomen är svåra. För stora doser kan leda till andningsstillestånd och död.

Opioider är syntetiskt framställda opiatbesläktade droger.

Källa: Beroendecentrum, Medibas med flera

ANNONS