Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171018-flykteu-547627_se.ttela_1.jpg
"Mer rättvist och mer fördelat", anser svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L) om det nya asylförslag som Libe-utskottet röstar om i morgon. Arkivbild.

Fyrlandsval kan vänta för asylsökande i EU

Efter tuffa förhandlingar hoppas svenska EU-parlamentsledamoten Cecilia Wikström (L) få med sig övriga delar av EU-parlamentet på nya asylregler, bland annat om att låta flyende välja mellan fyra olika destinationer. Ännu tuffare tag väntar dock för att få klartecken även från EU:s medlemsländer.

Tidigt på torsdagsmorgonen röstar parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (Libe) om det bearbetade förslag som Wikström ägnat en stor del av 2017 åt att få ihop. Går allt bra är Wikström redo att inleda slutförhandlingar med EU:s ministerråd.

Jämfört med det som EU-kommissionen lade fram i fjol tycker hon sig ha hittat "betydande förbättringar".

- Mycket mer rättvist och mycket mer fördelat mellan både piskor och morötter, säger hon själv på en pressträff inför omröstningen.

Val mellan fyra

Förslaget ska ersätta de nuvarande så kallade Dublin-reglerna som stipulerar att varje asylansökan ska avgöras i det EU-land dit den flyende först kommer – något som emellertid ofta kommit på skam. Nu krävs dock att alla länder har kontroll på de nyanlända.

- Varje land blir skyldigt att registrera varje person. Varje land blir skyldigt att göra en första preliminär säkerhetskontroll. Därefter distribueras människor till länderna. Vi har lagt till att man har ett fritt val mellan fyra länder – de fyra som har tagit emot minst eller lägst antal året innan, berättar Wikström.

Det ska dock inte innebära att det endast kommer att bli motsträviga länder som Polen eller Ungern som de asylsökande kan hoppas på att få komma till. Större och rikare länder kommer att ha större kvoter att uppfylla.

- Väldigt ofta kommer det till exempel att bli Tyskland som kommer att stå på den där listan, säger Wikström.

I första hand ska dessutom framtida asylsökande i EU fördelas till länder där de eventuellt har släkt eller andra nära kopplingar.

Oeniga länder

Dublin-förslaget ingår i det stora lagpaket av sju olika delar som är tänkt att utgöra EU:s nya asylpolitik. Målet är att komma ifrån krislägen som 2015 då mängder av flyende vandrade genom Europa för att nå till de länder där de helst ville söka asyl.

Att ersätta det med en automatisk fördelning lär dock inte bli enkelt. Wikström hoppas övertyga de mest flyktingfientliga medlemsländerna med hjälp av en treårig anpassningsperiod och ett hot om att bli av med EU-stöd, om man inte bidrar.

Först och främst måste emellertid EU-länderna själva komma överens om sin syn på EU-kommissionens förslag. Cecilia Wikström vill skynda på processen och manar ministerrådet att helt enkelt rösta om saken.

- Det förslag som får störst antal röster vinner. Det stavas demokrati, säger Wikström.

Fakta: EU:s sju asylförslag

Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas fortfarande parallellt av EU-länderna och EU-parlamentet:

  • förslag om en reviderad Dublin-förordning (kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en asylansökan)
  • förslag om normer för mottagande av asylsökande
  • förslag om normer för när personer ska anses berättigade till internationellt skydd
  • förslag om gemensamma regler för hur skyddet i EU ska fungera
  • förslag om databaser för jämförande av fingeravtryck och identifiering av asylsökande
  • förslag om att skapa en gemensam asylbyrå
  • förslag om nya ramar för vidarebosättning (kvotflyktingar).

Varje förslag avhandlas parallellt av de både instanserna varpå så kallade triloger mellan parlamentet, kommissionen och medlemsländerna kan dras igång för att mejsla fram slutliga kompromisser.

MEST LÄST