Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180620-usafnrattsrad-701072_se.ttela_1.jpg
Sveriges utrikesminister Margot Wallström vid ett tal under ett möte i FN:s människorättsråd i Genève i februari. Arkivbild.

Heta dispyter kring FN:s människorättsråd

Det människorättsråd som USA nu lämnat har länge kritiserats som ett FN-organ med stora trovärdighetsproblem.

Liksom flera andra bedömare beklagar han att USA går ur rådet, eftersom landet är en viktig röst i FN-sammanhang. Konflikten visar på det stora dilemma med FN som organisation där man vill att alla stater ska vara med – men sedan finner att alla inte delar samma värderingar, menar Roth.

- Rådets funktion är ju att bevaka att FN:s viktiga styrdokument efterlevs, som den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Men det blir fel när stater som inte är besjälade av dessa skrivelser på ett genuint sätt kommer in i rådet.

Protester från flera håll

Kritiken har funnits där alltsedan FN:s råd för mänskliga rättigheter bildades 2006. De 47 medlemmarna sitter i treårsperioder. När Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba – som alla kritiserats skarpt av människorättsorganisationer – valdes in samtidigt 2013 var det många som protesterade.

Rådets medlemmar har tampats med att hitta samsyn i frågor som kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samkönade äktenskap. Vissa länder har hävdat att FN:s konventionstexter inte ska vara styrande globalt. De menar att mänskliga rättigheter är ett västerländskt påfund jämförbart med kulturimperialism.

- Det finns arabiska länder som tycker att sharialag övertrumfar sådana här konventioner. Och Kina har velat betona betydelsen av sina egna etiska traditioner, säger Roth.

Men västvärldens medlemmar har också varit tandlösa i diskussionerna, bland annat med Saudiarabien där kvinnor först på söndag får börja köra bil. Detta eftersom många har viktiga ekonomiska relationer med Riyad.

- Man kan säga att kritiken har varit selektiv och inkonsekvent, vilket skapar en aura av cynism och ytterligare underminerar trovärdigheten för rådet.

Partiskt råd?

Rådets många fördömanden av Israel är också en stötesten. Nikki Haley, USA:s FN-ambassadör, hänvisade bland annat till partiskhet i Israel-Palestinafrågan när hon informerade om utträdet.

USA:s exit ställer frågan om FN-reform på sin spets. Vid sidan av människorättsrådet har bland annat FN:s säkerhetsråd kritiserats för att vara handlingsförlamat och spegla den världsordning som rådde efter andra världskriget.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) beklagar USA:s utträde.

"Rådet har åstadkommit flera viktiga framsteg i utvecklingen och främjandet av mänskliga rättigheter", säger hon i en skriftlig kommentar där hon också lägger till att rådet "har vissa brister".

Fakta: FN:s råd för mänskliga rättigheter

TT

FN:s råd för mänskliga rättigheter bildades 2006 och ersatte den tidigare människorättskommissionen.

Rådet har sitt säte i Genève. Det är ett mellanstatligt organ inom FN-systemet som ansvarar för att stärka främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna globalt samt lyfta fram brott mott de mänskliga rättigheterna.

Rådet har 47 medlemmar som väljs av FN:s generalförsamling på treårsperioder.

USA anslöts till rådet 2009, då demokraten Barack Obama var president.

Källa: Unric

MEST LÄST