Asyl- och inrikeskommissionären Dimitris Avramopoulos har tröttnat på att gång på gång uppmana ländernas ministrar att komma överens.
- Vi måste röra oss framåt. Det är dags att vara realistiska och pragmatiska, är hans förklaring till att kommissionen nu föreslår att det omdiskuterade asylpaketet ska brytas upp och i stället drivas igenom bit för bit.
De sju lagförslag som ingår i paketet har fastnat, sedan länderna framför allt varit oeniga om asylsökande i ett krisläge ska kunna fördelas jämnt mellan medlemsländerna.
"Så många som möjligt"
Avramopoulos uppdelningsförslag diskuterades av ländernas migrationsministrar på torsdagen utan att några beslut fattades. Men öppningen är tydlig.
- Från svensk sida har jag framhållit värdet av att vi tar det i ett gemensamt paket och ser till att det blir en omfördelning så att alla medlemsländer tar sitt ansvar, säger Sveriges Heléne Fritzon (S) efter mötet.
- Men det finns ju också ett värde i att vi öppnar för kompromisser så att vi får så många som möjligt av EU:s medlemsländer att stå bakom ett gemensamt uppdrag, för att det sedan ska kunna fungera.
Kritik mot Österrike
Fem av lagförslagen råder det i princip enighet om sedan lång tid. Möjligen kan de nu bockas av någon gång under de första månaderna 2019.
Då är Rumänien EU:s ordförandeland i stället för Österrike, som lett ministerrådets arbete sedan den 1 juli. Och vars insats i frågan sågas av Fritzon.
- Jag kan ju säga att jag var ju inte ensam i dag om att vara kritisk mot det österrikiska ordförandeskapet som jag inte tycker har fört frågan särskilt mycket framåt. Vi hade ett ganska bra läge i somras, tycker Fritzon.
Trots oenigheten vill hon inte slopa planerna på omfördelning och en ändring av den så kallade Dublinförordningen.
- Vi har ett uppdrag från stats- och regeringscheferna att gå vidare med Dublin och då är det så. Då ska det göras, säger Heléne Fritzon i Bryssel.
Fakta: EU:s asylpaket
Sju förslag som lades av EU-kommissionen under 2016 behandlas sedan lång tid tillbaka av EU-länderna och EU-parlamentet.
För fem av dem råder i princip enighet bland EU-länderna:
För två förslag är oenigheten fortsatt stor:
EU-parlamentet har i sin tur enats om sin linje i samtliga förslag.