Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180308-flykteu-614967_se.ttela_1.jpg
Migrationsminister Heléne Fritzon (S) hoppas fortfarande på en uppgörelse i EU om asylpolitiken under första halvåret i år.

Lösning dröjer i flyktingkrisen

EU-länderna står fortsatt långt från varandra i sökandet efter en gemensam ny asylpolitik. Migrationsministern är ändå hoppfull om en lösning redan till i sommar.

Ända sedan flyktingkrisen exploderade under 2015 har EU-länderna stötts och blötts mot varandra i försöken att hitta en gemensam linje kring en ny asylpolitik.

Huvudproblemet är stadigt detsamma: de länder som redan länge tagit emot en stor mängd asylsökande – till exempel Sverige och Tyskland – vill att de nyanlända fördelas jämnare mellan EU-länderna. Samtidigt står en rad andra länder – främst i Östeuropa – benhårt fast vid att någon automatisk fördelning aldrig kan accepteras.

En lösning ska vara hittad senast i juni, men om det verkligen kan gå är högst osäkert.

- Tidsplanen är viktig, för förhandlingarna har pågått väldigt länge. Jag vill väldigt gärna att man avslutar detta innan sommaren, säger migrationsminister Heléne Fritzon (S).

"Flera stöder"

Vad som sker just nu är framför allt diskussioner på tjänstemannanivå, under ledning av nuvarande ordförandelandet Bulgarien.

- Det är ett viktigt arbete och jag vet att det pågår. Flera medlemsstater stöder faktiskt att vi ska försöka komma till ett ställningstagande, säger Fritzon efter torsdagens migrationsministermöte i Bryssel.

Kompromiss?

Sverige har hittills envist hållit kvar vid kravet på en "omfördelningsmekanism". Migrationsministern vill än så länge inte spekulera i om vad regeringen kan kompromissa om för att enas med övriga EU.

- Sverige har en tydlig ståndpunkt och det är den vi driver. Sedan har vi också ett utrymme i den svenska ståndpunkten för att vara med och hitta gemensamma lösningar, säger Fritzon.

- Men det är först när vi vet hur en sådan kompromiss kan formuleras som jag som minister kan gå tillbaka till riksdagen och EU-nämnden för att presentera det förslaget och där är vi inte ännu, säger migrationsministern i Bryssel.

Fakta: EU:s omfördelning av asylsökande

TT

EU-länderna enades 2015 om att avlasta Grekland och Italien genom att under två års tid omfördela asylsökande som anlänt till de båda länderna under den upptrappade flyktingkrisen. En viss omfördelning pågår fortfarande av de personer som anlänt till länderna innan tiden löpte ut i september 2017. Totalt har dock bara drygt 30 000 av planerade 160 000 blivit flyttade. Så här har omfördelningen sett ut hittills:

Land hittills mottagna i procent av landets kvot Tyskland 10 279 37,3 Frankrike 4 944 25,1 Sverige 3 046 80,9 Nederländerna 2 695 45,3 Finland 1 981 95,3 Portugal 1 532 51,9 Norge 1 509 100,6 Schweiz 1 493 102,3 Spanien 1 358 14,6 Belgien 1 165 30,6 Irland 810 135,0 Rumänien 728 17,4 Luxemburg 549 98,6 Litauen 384 57,2 Lettland 328 68,2 Slovenien 253 44,6 Malta 168 128,2 Estland 147 44,7 Cypern 143 44,7 Kroatien 82 8,5 Bulgarien 60 4,6 Österrike 29 1,5 Slovakien 16 1,8 Tjeckien 12 0,4 Liechtenstein 10 100,0 Totalt 33 721 36,0

Polen och Ungern har ännu inte tagit emot någon av de omfördelade. Schweiz, Norge och Liechtenstein har liksom Island erbjudits att frivilligt delta i systemet. Danmark och Storbritannien har i sin tur undantag från EU:s rätts- och inrikessamarbete och har valt att inte delta i fördelningen.

Av de 160 000 som ursprungligen skulle omfördelas blev 61 475 aldrig fördelade på några specifika länder.

Källa: EU-kommissionen, 16 februari.

MEST LÄST