Det ryska militärplanet med 15 man ombord sköts ner av syriskt luftvärn utanför Syriens kust i måndags kväll. Den ryske presidenten Vladimir Putin har sagt att orsaken var en "kedja av olyckliga omständigheter".
Men efter en utredning lägger nu Igor Konasjenkov, talesperson för den ryska militären, hela skulden på Israel.
Ryssland och Israel har inrättat en "het linje" för att informera varandra i syfte att undvika oavsiktliga stridshandlingar mellan ländernas styrkor under kriget i Syrien. Enligt Konashenkov tog Israel kontakt klockan 20.59 svensk tid i måndags och informerade om ett kommande angrepp mot mål i norra Syrien. Det ryska spaningsflygplanet – av typen Iljushin-20 (Il-20) – var då på uppdrag i området och det återkallades därför till sin bas.
"Omöjligt att styra"
Men "en minut" senare slog israeliska stridsflygplan av typen F-16 enligt Konasjenkov i stället till mot mål i Latakia, i västra Syrien.
- Den israeliska officerens vilseledande när det gäller platsen för angreppen gjorde det omöjligt att styra Il-20-planet till en säker plats.
När det ryska planet gick in för landning på basen i Hmeimim i Latakia närmade sig ett av F-16-planen, säger Konasjenkov. Enligt honom var det orsaken till att det ryska planet sköts ned.
- Medan de övervakade Il-20-planet använde de israeliska stridsflygplanen det som skydd mot luftvärnsrobotar.
Israel förnekar
Konasjenkov säger också att den israeliska militärens "oförsiktighet" kunde ha äventyrat säkerheten för civila flygplan som använder Hmeimim.
- Det är ett mycket otacksamt svar på allt som Ryssland gjort för Israel.
Enligt Konasjenkovs redogörelse fortsatte sedan de israeliska planen patrullera i området långt efter nedskjutningen av Il-20-planet.
Men i ett uttalande upprepar den israeliska militären att F-16-flygplanen var tillbaka i eget luftrum när det ryska planet träffades. Dessutom förnekar militären att några israeliska plan använt andra flygplan som skydd.
Fakta: Syrienkriget
Långt innan konflikten inleddes klagade många syrier på hög arbetslöshet, utbredd korruption, brist på politisk frihet och statens förtryck under president Bashar al-Assads styre.
I mars 2011 inleddes demonstrationer för demokrati i Daraa. Regeringens användning av dödligt våld som svar på protesterna utlöste rikstäckande demonstrationer som krävde al-Assads avgång.
I takt med att oroligheterna spred sig intensifierades tillslagen mot oliktänkande. Oppositionsanhängare började ta till vapen, till en början för att försvara sig och senare för att driva ut regeringsstyrkor från lokala områden. Bashar al-Assad lovade att återställa den statliga kontrollen.
Våldet upptrappades och förvandlades till ett inbördeskrig när hundratals rebellbrigader bildades för att kämpa mot regeringsstyrkorna om kontrollen av landet. Med åren har kriget kommit att inkludera allt fler parter.
Försöken att mäkla fred i Syrien löper längs två parallella spår. Mötet i Teheran ingår i det som kallas Astanaprocessen, som påbörjades formellt i Kazakstans huvudstad Astana 2015.
Det andra är den FN-ledda fredsprocessen där ett antal samtal hållits i schweiziska Genève mellan företrädare för Syriens regering och oppositionen.