Assanges advokater har hävdat att häktningsordern som finns mot honom borde upphävas eftersom den svenska utredningen mot honom lagts ner. Rätten höll inte med och beslutade i stället att häktningsorden skulle stå kvar.
- Jag har inte övertygats om att häktningsordern ska dras tillbaka, sade domaren Emma Arbuthnot vid domstolen i London.
Men Assange försvarare har också begärt att häktningsordern ska hävas eftersom det inte ligger i allmänhetens intresse att upprätthålla den. Domaren meddelar att hennes beslut i den frågan kommer på tisdag i nästa vecka, då förhandlingarna fortsätter.
Om domstolen då går på Assanges linje kan han lämna den ecuadorianska ambassaden i London utan att riskera att gripas, vilket skulle innebära att det är första gången han kliver utanför ambassadområdet sedan han tog sin tillflykt dit i juni 2012.
Hälsofarlig vistelse
Assange och hans advokater framhåller att den nästan sex år långa ambassadvistelsen haft en negativ effekt på Assanges psykiska och fysiska hälsa. Efter att ha genomfört en omfattande läkarundersökning tidigare i år skrev läkaren Sondra Crosby och psykologen Brock Chisholm att Assange "inte har haft tillgång till solljus, lämplig ventilation eller kunnat vara utomhus på över fem och ett halvt år", och att hans fortsatta isolering är en "klar kränkning av hans mänskliga rätt till vård".
Assange ska enligt hans försvare vara deprimerad och ha problem med en tand och smärtor i en axel, skriver tidningen The Guardian.
Det var i maj förra året som Sverige lade ned brottsutredningen mot Assange, men brittisk polis har tidigare sagt att man ändå kommer att gripa honom för att han brutit mot villkoren för sin borgen.
Tidigare i år beviljade Ecuador Julian Assange medborgarskap, och begärde att han skulle tilldelas diplomatstatus så att han kan lämna ambassaden utan att riskera att gripas. Men den brittiska regeringen avslog begäran, och sade i ett uttalande att "Ecuador vet att vägen för att lösa Assanges problem är att han lämnar ambassaden och möter rättvisan", skriver nyhetsbyrån AFP.
Problem för Ecuador
Assange har inneburit en "hel del besvär" för Ecuadors regering, medgav president Lenín Moreno i en tv-intervju i slutet av januari. Han beskrev då Assange som ett "ärvt problem", eftersom det var den tidigare regeringen, ledd av president Rafael Correas, som beviljade Assange asyl i landet.
Assange själv har uppgett att han inte vill lämna ambassaden på grund av att han är orolig att lämnas ut till USA. Det finns ingen officiell begäran från USA att lämna över Assange.
Bakgrund: Det här har hänt
Vid ett Sverigebesök i augusti 2010 blev Julian Assange misstänkt för sexualbrott mot två kvinnor. Han häktades i november 2010 i sin frånvaro.
Efter diverse rättsliga turer tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London 2012 och beviljades asyl.
Svenska åklagare hade i flera år ambitionen att Assange skulle höras i Sverige.
I mars 2015 meddelade överåklagare Marianne Ny att hon ville förhöra honom i London. Detta sedan hon kritiserats av Svea hovrätt hösten 2014 för att inte leva upp till skyldigheten att driva förundersökningen framåt.
Först i november 2016 kom förhören till stånd, ledda av ecuadorianska åklagare.
De misstänkta brotten mot en av kvinnorna – olaga tvång och två fall av sexuellt ofredande – preskriberades i augusti 2015.
Den fjärde brottsrubriceringen – misstänkt våldtäkt – skulle ha preskriberats i augusti 2020 men den 19 maj 2017 beslutade överåklagare Marianne Ny att lägga ner förundersökningen och häva häktningen av Assange.
Brittisk polis har sagt att Assange ska gripas om han lämnar ambassadområdet för att han bröt mot villkoren för sin borgen när han tog sin tillflykt till ambassaden.
