Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180808-venezattack-730717_se.ttela_1.jpg
Stöddemonstration i Caracas för president Nicolás Maduro i måndags.

Oppositionsledare ska gripas för drönarattack

Venezuelas högsta domstol har beordrat att oppositionsledaren Julio Borges ska gripas, misstänkt för att ha planerat att mörda landets president Nicolás Maduro. Ordern kommer efter en förmodad drönarattack mot Maduro, som oppositionen hävdar var iscensatt.

Enligt Maduro uppehåller sig Borges i Colombia. Också för den oppositionella parlamentarikern Juan Requesens utfärdas en arresteringsorder.

Riktigt vad som hände i Venezuelas huvudstad Caracas i lördags är ännu omstritt. Explosioner ska ha hörts i samband med att Nicolás Maduro deltog i en militär ceremoni. Enligt presidenten själv blev han utsatt för ett mordförsök via drönare som lastats med någon typ av sprängladdning.

Enligt Maduro har landets opposition med stöd av Colombias då avgående president Juan Manuel Santos och personer i USA försökt mörda honom. Oppositionen anklagar i sin tur Maduro för att ha iscensatt attacken och för att nu använda rättsprocessen som ett sätt att tysta kritiska röster.

Straffa politiska åsikter

Bilder och vittnesuppgifter som publicerats efter attentatet ger ändå stöd åt att något har hänt och att drönare varit inblandade, enligt Andrés Rivarola Puntigliano, docent och Latinamerikaexpert vid Stockholms universitet. Det är dock märkligt att regeringen så kort tid efter attentatet kunnat identifiera de skyldiga, säger han.

- Det var anmärkningsvärt att man så snabbt pekade ut så många, där har vi ännu inte sett några handfasta bevis på de ganska grova anklagelserna som dessutom riktas mot en annan statschef. Det finns en risk för att anklagelser riktas mot en bredare krets än de som faktiskt deltagit, och att man försöker straffa politiska åsikter.

Under tisdagen röstade landets så kallade grundlagsförsamling för att lyfta åtalsimmuniteten för flera ledamöter i det ordinarie parlamentet med syftet att ställa dem inför rätta för händelsen i helgen. Venezuela har i praktiken två konkurrerande parlament – det vanliga, som oppositionen kontrollerar efter att ha vunnit ordinarie val, och den nya församling som Maduro inrättat och som presidentsidan kontrollerar.

Lågt förtroende

Frågan är hur nära sanningen en rättsprocess kan komma. Det finns viss anledning för Maduro att oroa sig för sin politiska ställning. Venezuela är i en enormt instabil situation både ekonomiskt, socialt och politiskt, säger Andrés Rivarola Puntigliano. Men även oppositionen är splittrad, och har inte lyckats samla en enad front mot regeringen.

Sedan oljepriset kollapsade 2014 plågas landet av hyperinflation, fattigdom och hundratusentals venezuelaner har flytt till granlandet Colombia.

I augusti 2017 tvingades Venezuelas riksåklagare Luisa Ortega Díaz fly landet sedan hon kritiserat Maduros styre, och rättsväsendet har därefter knutits närmare regeringen.

- Staten och regeringen är starkt ifrågasatt och det ger mindre legitimitet till en rättprocess. Så det är inte säkert att man får fram någon egentlig sanning om vem som faktiskt ligger bakom attentatet.

Fakta: Venezuela

TT

Nicolás Maduro tog över efter sin mentor Hugo Chavez 2013.

I valet 2015 förlorade hans socialistparti för första gången på 17 år majoriteten i parlamentet. Det gjorde att regering och parlament kontrollerades av två olika läger, som är politiska motståndare. För att runda situationen genomförde Maduro i augusti i fjol ett omstritt val till en ny konstituerande församling med befogenhet att skriva om grundlagen. Valet ledde till våldsamma protester där 125 människor miste livet.

Maduro meddelade sedan att presidentvalet skulle tidigareläggas och utropades sedermera till segrare i valet som hölls i maj 2018. Valdeltagandet var lågt eftersom stora delar av oppositionen bojkottade valet.

Venezuela sitter på jordens största oljereserver. 2014 kollapsade oljepriset, vilket innebar en katastrof för landet vars intäkter till 96 procent kom från oljan. Venezuela lider nu av hyperinflation och är svårt sargat ekonomiskt. Det råder brist på mat och mediciner. Över en miljon människor har flytt till grannlandet Colombia, den största flyktingvågen i Colombias historia. Regimen i Venezuela sitter dock kvar och skyller på en kapitalistisk komplott.

MEST LÄST