Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    Stöddemonstration i Caracas för president Nicolás Maduro i måndags.

    Oppositionsledare ska gripas för drönarattack

    Venezuelas högsta domstol har beordrat att oppositionsledaren Julio Borges ska gripas, misstänkt för att ha planerat att mörda landets president Nicolás Maduro. Ordern kommer efter en förmodad drönarattack mot Maduro, som oppositionen hävdar var iscensatt.

    Enligt Maduro uppehåller sig Borges i Colombia. Också för den oppositionella parlamentarikern Juan Requesens utfärdas en arresteringsorder.

    Riktigt vad som hände i Venezuelas huvudstad Caracas i lördags är ännu omstritt. Explosioner ska ha hörts i samband med att Nicolás Maduro deltog i en militär ceremoni. Enligt presidenten själv blev han utsatt för ett mordförsök via drönare som lastats med någon typ av sprängladdning.

    Enligt Maduro har landets opposition med stöd av Colombias då avgående president Juan Manuel Santos och personer i USA försökt mörda honom. Oppositionen anklagar i sin tur Maduro för att ha iscensatt attacken och för att nu använda rättsprocessen som ett sätt att tysta kritiska röster.

    Straffa politiska åsikter

    Bilder och vittnesuppgifter som publicerats efter attentatet ger ändå stöd åt att något har hänt och att drönare varit inblandade, enligt Andrés Rivarola Puntigliano, docent och Latinamerikaexpert vid Stockholms universitet. Det är dock märkligt att regeringen så kort tid efter attentatet kunnat identifiera de skyldiga, säger han.

    - Det var anmärkningsvärt att man så snabbt pekade ut så många, där har vi ännu inte sett några handfasta bevis på de ganska grova anklagelserna som dessutom riktas mot en annan statschef. Det finns en risk för att anklagelser riktas mot en bredare krets än de som faktiskt deltagit, och att man försöker straffa politiska åsikter.

    Under tisdagen röstade landets så kallade grundlagsförsamling för att lyfta åtalsimmuniteten för flera ledamöter i det ordinarie parlamentet med syftet att ställa dem inför rätta för händelsen i helgen. Venezuela har i praktiken två konkurrerande parlament – det vanliga, som oppositionen kontrollerar efter att ha vunnit ordinarie val, och den nya församling som Maduro inrättat och som presidentsidan kontrollerar.

    Lågt förtroende

    Frågan är hur nära sanningen en rättsprocess kan komma. Det finns viss anledning för Maduro att oroa sig för sin politiska ställning. Venezuela är i en enormt instabil situation både ekonomiskt, socialt och politiskt, säger Andrés Rivarola Puntigliano. Men även oppositionen är splittrad, och har inte lyckats samla en enad front mot regeringen.

    Sedan oljepriset kollapsade 2014 plågas landet av hyperinflation, fattigdom och hundratusentals venezuelaner har flytt till granlandet Colombia.

    I augusti 2017 tvingades Venezuelas riksåklagare Luisa Ortega Díaz fly landet sedan hon kritiserat Maduros styre, och rättsväsendet har därefter knutits närmare regeringen.

    - Staten och regeringen är starkt ifrågasatt och det ger mindre legitimitet till en rättprocess. Så det är inte säkert att man får fram någon egentlig sanning om vem som faktiskt ligger bakom attentatet.