Det är inte ovanligt att en debatt om skärpt vapenlagstiftning följer efter dödliga skolskjutningar i USA, men den här gången har protesterna fått ovanligt stort genomslag.
- De här studenternas mobiliseringskraft kom lite oväntat. Många blev tagna på sängen, säger Dag Blanck professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Tydlig politisk fråga
En framgångsfaktor är att det finns en tydlig politisk fråga. Förra årets Women's March, som var mer av en allmän protest mot Donald Trump som president, har exempelvis inte fått så stora politiska konsekvenser.
- Man kan säga att det här är en del av en reaktion på den ökade polariseringen i USA, säger Blanck.
Om lördagens protester kommer att leda till några konkreta förändringar återstår att se, enligt Blanck.
- Ett kongressval kommer i november och där kommer nog mycket av kraften att riktas in på att få representanthusledamöter, senatorer och andra lokala politiker valda som stödjer en ökad vapenkontroll, säger han.
Motåtgärder från vapenlobbyn
- I slutändan är det den politiska rösten som är verkligt avgörande och här är det väldigt osäkert om man tittar bakåt på hur unga människor deltar i val, säger Frida Stranne, USA-forskare vid Högskolan i Halmstad och Uppsala universitet.
Hon påpekar att även om man lyckas hålla i gång mobiliseringen så är det en lång uppförsbacke att verkligen få till en förändring.
- Vapenlobbyn i USA är extremt stark och de kommer ju på många olika sätt att sätta in motåtgärder eller krafttag för sin sak. Man har visserligen sett vissa små förändringar i lagstiftningen och de är ju inte obetydliga, men de är små och på delstatsnivå, säger Stranne.
