USA:s president Donald Trump kysser en utskrift av det som kan komma att bli landets nya skattereform under ett möte i Vita huset. Till vänster om presidenten sitter talman Paul Ryan, till höger sitter ordföranden i representanthusets skatteutskott Kevin Brady.
USA:s president Donald Trump kysser en utskrift av det som kan komma att bli landets nya skattereform under ett möte i Vita huset. Till vänster om presidenten sitter talman Paul Ryan, till höger sitter ordföranden i representanthusets skatteutskott Kevin Brady.

Segersugen Trump trycker på för skattereform

Rejäla skattesänkningar, åtminstone för USA:s bolag, kan bli verklighet om Republikanerna lyckas baxa sina haussade lagförslag genom kongressen. President Donald Trump hejar på – han är i desperat behov av en lagstiftningsseger.

ANNONS
|

"Ett stort steg på vägen mot att uppfylla vårt löfte om att leverera historiska skattesänkningar till det amerikanska folket före årsskiftet!", twittrade presidenten efter att representanthuset i förra veckan röstat ja till sin version av reformen.

Talman Paul Ryan var lycklig.

- Det här (skattesänkningar) har inte gjorts på 31 år och det är verkligen på tiden att detta, som är i landets allmänintresse, lyfts över Washingtons särintressen, sade han enligt amerikanska medier och utlovade snabb ekonomisk tillväxt och feta lönecheckar.

ANNONS

Senaten ska rösta om sitt förslag efter storhelgen thanksgiving, som inträffar på torsdag, är det sagt.

Många fällor

Men som alltid i amerikansk politik finns det många fällor på vägen mot en färdig lag. Innan presidenten kan skriva under skattereformen måste de båda kamrarna jämka ihop sina förslag till en slutlig lagtext, som de också måste godkänna.

Gemensamt för skrivningarna i båda kamrarna i nuläget är att de förordar rejäla sänkningar av bolagsskatten, i representanthusets version från 35 till 20 procent. Och standardavdraget för privatpersoner fördubblas medan flera andra kryphål och avdrag försvinner, enligt public service-kanalen NPR.

Men senaten, vars förslag just godkänts av dess skatteutskott, vill i sin version riva upp en viktig del av expresident Barack Obamas sjukförsäkringslag "Obamacare". Det handlar om den paragraf som säger att alla amerikaner måste ha sjukförsäkring och kunna påvisa det i sin deklaration, annars riskerar de böter. Dessutom har senaten satt en tidsgräns för skattesänkningarna för privatpersoner, sannolikt ska de gälla i åtta år, medan minskningen av bolagsskatten föreslås bli permanent.

Går det igenom?

Det är långt ifrån säkert att Republikanerna får igenom sitt förslag i senaten, där deras majoritet utgörs av två platser. Till exempel har den mer mittenorienterade partikamraten Susan Collins från Maine uttryckt tveksamhet inför delen som berör "Obamacare".

ANNONS

Ingen demokrat har hittills ställt sig bakom lagförslagen, men de har luftat stark kritik mot att skattesänkningarna verkar gynna USA:s rikaste – inte medelklassen.

Republikanerna har majoriteten i kongressens båda kamrar, men har hittills inte lyckats få igenom någon stor reform. Att riva upp och ersätta "Obamacare" var ett vallöfte för många inom partiet, men trots upprepade försök har det stött på patrull.

TT
Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 52 platser i senaten och 239 i representanthuset.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda i kongressen. 13 procent tycker att ledamöterna gör ett bra jobb medan 73,4 procent är av motsatt åsikt.

Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics

ANNONS