Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Sankt bernhardshundar i Schweiz. En med en liten tunna om halsen. Arkivbild.

Spikat – folk i kalla länder dricker mer

En sup för att bli varm? Kanske det. Forskare har i alla fall funnit att människor som bor i kalla områden där solen lyser med sin frånvaro dricker mer alkohol än andra.

Sankt bernhardshundar med små whiskytunnor om halsen som hjälper nödställda med värmande klunkar i snötäckta bergsområden. Vodkahinkande ryssar i karga sibiriska landskap. Brännvinsbältet som för länge sedan spändes runt norra Europas midja.

Tre av många klyschor om sprit och kyla. Men kanske ligger det något i dem, i alla fall om man ska tro en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Hepataology. Med hjälp av data från 193 länder har forskare vid Pittsburghs universitet funnit ett samband mellan alkoholkonsumtion, leversjukdomar och vädret, skriver bland andra The Independent.

Tempererat drickande

- Varför dricker människor i Ryssland så mycket? Varför i Wisconsin? Alla antar att det beror på att det är kallt, säger Ramon Bataller, som är en av forskarna bakom studien, till The Independent.

- Men vi kunde inte hitta en enda avhandling som kopplade klimatet till alkoholkonsumtion eller skrumplever. Det här är den första studien som systematiskt visar att det runt om i världen och i USA dricks mer och finns fler fall av skrumplever i kalla områden med mindre solljus.

Studien visar att när medeltemperaturen sjunker och soltimmarna blir färre så ökar alkoholintaget per person, andelen människor som dricker och stordrickande. Den slår inte fast om det finns något orsakssamband mellan fenomenen, men enligt forskarna tyder resultaten på det.

Olika mönster

Jenny Cisneros Örnberg, ställföreträdande prefekt för institutionen för folkhälsovetenskap på Stockholms universitet, har inte läst studien, men ställer sig ändå tveksam till dess resultat.

- Sverige har i jämförelse med andra länder i Europa en relativt låg totalkonsumtion av alkohol. Historiskt sett har man pratat om vodkabältet i norr och vinbältet i söder, men det har framför allt handlat om olika dryckesmönster, att man dricker på olika sätt, säger hon.

- I norr har man av tradition druckit mer sällan, men mer vid ett och samma tillfälle, vilket ger upphov till en annan typ av skador än i Medelhavsländerna där man dricker oftare, men inte lika mycket. Totalt sett, däremot, dricker man mer i det så kallade vinbältet, vilket på lång sikt ger mer av exempelvis leverskador.