Det blev ett nesligt slut för Rajoy och Partido Populars (PP) maktinnehav när de i början av sommaren petades genom en misstroendeomröstning signerad rivalen, socialistpartiet PSOE. Och PP har inte haft tid att slicka såren – processen att välja ny partiledare har varit uppslitande.
- Vi har varit som en grupp fångar, säger en anonym partitopp till tidningen El Mundo om det tidigare interna debattklimatet, och tillägger:
- Plötsligt har portarna slagits upp och vi har börjat springa runt som tokar.
Vankelmodiga ombud
Ur ett brokigt startfält på sex kandidater har två namn vaskats fram. På fredagen inleddes partikongressen där 3082 partiombud har att välja mellan Soraya Sáenz de Santamaría, vice premiärminister under Rajoy, och Pablo Casado, tidigare regeringstalesperson.
Resultatet offentliggörs på lördagseftermiddagen.
Telefonerna har gått varma hos kandidaternas staber som in i det sista försökt få över ombud på sin sida. Båda påstår sig ha samlat en majoritet, tecken på att en del oärliga ombud lovat bort sina röster till båda, kommenterar El País.
Om det blir 47-åriga Sáenz de Santamaría får partiet sin första kvinnliga ledare – vilket hennes kampanj lyft som en möjlighet för PP att skriva historia genom att ge Spanien en kvinnlig premiärminister.
Ideologisk strid
Ideologiskt placerar sig Sáenz de Santamaría nära sin förre chefs centerhögerlinje.
- Valet vinner man genom att lägga sig i mitten. Vårt parti får inte ställa sig i ett hörn, har hon sagt.
Casado, å sin sida, vill att PP placerar sig "tydligt till höger" om det regerande socialistpartiet. 37-åringen har krävt en reformering av partiets grundprinciper, medan Sáenz de Santamarías kampanj irriterat svarat att partiprogrammet redan är skrivet.
Casados högerlutning syns bland annat i den infekterade frågan om Katalonien. Han vill se hårdare tag och har talat om möjligheten att olagligförklara separatistiska partier.
Han vill också slopa fri abort och återgå till att endast tillåta ingreppet vid särskilda omständigheter. Den inställningen har fått den ultrakatolska organisationen Hazte Oír att applådera honom.
Trots meningsskiljaktigheterna har dock både Casado och Sáenz de Santamaría lovat att rätta in sig i ledet bakom den som drar det längsta strået.
Bakgrund: Krisen i Partido Popular
Bakgrunden till Partido Populars (PP) fall från makten var den så kallade Gürtelaffären, som plågat partiet i åratal. Nyligen kom domarna i korruptionshärvan och 29 personer med kopplingar till partiet dömdes till sammanlagt 351 år i fängelse.
Härvan handlar bland annat om skattebrott, bokföringsbrott och om företag som har mutat sig till statliga kontrakt. Företagaren Francisco Correa dömdes till 51 års fängelse medan den förre partikassören Luis Bárcenas dömdes till 33 år.
Bárcenas höll under 2008–2009 partiet med en parallell kassa där pengar slussades in för att bekosta lyxliv och resor för partitoppar och deras familjemedlemmar. Dessutom gömde han miljontals euro på konton i Schweiz. För sin roll i PP:s mutfonder dömdes han även till 44 miljoner euro i böter.
En misstroendeförklaring mot premiärministern, PP:s Mariano Rajoy, lämnades in av socialistpartiet PSOE. Parlamentets underhus har 350 ledamöter. PSOE har själva 85 platser och var tvungna att samla 176 röster för att få sin vilja igenom. De stöddes bland annat av vänsterns Unidos Podemos ("Tillsammans kan vi") som har 67 platser. Avgörande för utgången blev stödet från det lilla Baskiska nationalistpartiet EAJ-PNV.
Mittenhögerpartiet Ciudadanos ("Medborgare") intar en särställning då det både är i opposition och PP:s stödparti i parlamentet. Partiet önskar nyval men ställde sig inte bakom PSOE:s misstroendeförklaring mot Rajoy.
Källor: EFE, El País med flera.
