"Srebrenicas försvarare" friad för krigsbrott

Den bosniske befälhavaren Naser Orić har friats i ett uppmärksammat åtal för krigsbrott. Orić var åtalad för att ha mördat tre serbiska krigsfångar under Bosnienkriget 1992–1995.

ANNONS
|

Naser Orić ledde bosniakernas styrkor i Srebrenica under konflikten i Bosnien-Hercegovina på 1990-talet och är bland sina anhängare känd som "Srebrenicas försvarare". Bland serbiska grupper ses Orić som ansvarig för krigsbrott när deras byar i området runt Srebrenica anfölls och serber fördrevs från sina hem.

- Naser Oric och (den medåtalade) Sabahudin Muhic är oskyldiga till anklagelserna om att ha gjort sig skyldig till brott mot fångar under kriget, sade domaren Tihomir Lukes när han förkunnade frikännandet.

ANNONS

Friades 2017

I väntan på domslutet väntade hundratals personer utanför domstolen i Sarajevo och höll upp skyltar med texten "Hjältar, inte kriminella!".

Det är inte första gången Orić står åtalad för krigsbrott. 2006 fälldes han av FN-domstolen för det forna Jugoslavien i Haag och dömdes till två års fängelse, men överklagade och frikändes 2008. Några år senare åtalades han igen, men friades 2017 av en domstol i Sarajevo.

Lokala domstolar

Rättegången har följts noggrant i regionen, som fortfarande präglas av etniska motsättningar. Åtalet är ett i raden mot bosniaker på senare tid. Efter det att FN:s krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien i Haag stängdes 2017 har lokala domstolar tagit över arbetet med att åtala krigsförbrytare och fler bosniaker har åtalats. En majoritet av de som dömts för krigsförbrytelser i Haag har varit serber.

Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget, de ansvariga för det massmordet, Ratko Mladic och Radovan Karadzic, dömdes förra året till livstids respektive 40 års fängelse.

TT-AFP

Fakta: Bosnien-Hercegovina

Bosnien-Hercegovina är ett land med drygt 3,5 miljoner invånare, som ligger i de centrala delarna av det som tidigare var Jugoslavien, på Balkanhalvön. Sarajevo är huvudstad.

När staten Jugoslavien kollapsade år 1992 utbröt ett blodigt inbördeskrig där bosnienserberna inte ville erkänna en bosnisk självständighetsförklaring och bildade en egen stat, Republika Srpska. Det efterföljande kriget kännetecknades av krigsförbrytelser och etnisk rensning, till större delen begångna av de bosnienserbiska styrkorna. Vid massakern i Srebrenica i juli 1995 dödades runt 8000 bosniakiska pojkar och män i det största folkmordet i Europa sedan andra världskriget.

I fredsavtalet i Dayton 1995 delades Bosnien-Hercegovina i två självstyrande delar: Federationen, där främst bosniaker och bosnienkroater bor samt Republika Srpska, där majoriteten är bosnienserber.

På nationell nivå har landet ett tredelat presidentskap, ett presidentråd, som består av en bosniak, en kroat och en serb. Valsystemet har en konstruktion där etnicitet är en bärande del. I Republika Srpska väljs den serbiska representanten och i Federationen väljs den bosniska och kroatiska.

Källa: Landguiden, Nationalencyklopedin

Fakta: Kriget i Bosnien

Det forna Jugoslavien utgjordes av dagens Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina men splittrades under flera krig på 1990-talet.

I Bosnien pågick kriget från 1992 till 1995 mellan främst tre parter: den bosniakiskt dominerade regeringsarmén, bosnienkroatiska styrkor i väst och syd samt bosnienserbiska styrkor i nord och öst. Trots att FN-styrkor fanns på plats redan från 1992 dröjde det fram till hösten 1995 innan striderna tog slut, främst framtvingat av omfattande Nato-attacker mot den bosnienserbiska armén.

I och med Dayton-avtalet i november 1995 skapades det politiska system som fortfarande råder i Bosnien, med en komplicerad maktdelning mellan bosniaker, kroater och serber.

ANNONS