Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180319-australburma-640025_se.ttela_1.jpg
Burmas ledare Aung San Suu Kyi välkomnas av Australiens premiärminister Malcolm Turnbull i Canberra.

Suu Kyi ställer in framträdande i Australien

Burmas ledare Aung San Suu Kyi ställer in ett framträdande i Sydney. Hennes besök i Australien har orsakat gatuprotester och en stämningsansökan där hon anklagas för brott mot mänskligheten.

Anförandet och den efterföljande frågestunden vid tankesmedjan Lowy Institute skulle ha varit det enda offentliga framträdandet för den ifrågasatta ledaren under hennes besök i Australien, men ställdes in sedan Burmas ambassad meddelat att Suu Kyi inte mår bra.

Suu Kyi har varit i Australien sedan i fredags då hon deltagit i ett möte med ledare för länderna i den sydostasiatiska samarbetsorganisationen Asean. Hon har också träffat Australiens premiärminister Malcolm Turnbull, som fick hård kritik när han sade att inte tänkte diskutera mänskliga rättigheter vid mötet.

Australiens statsåklagare säger att han inte kommer att behandla den stämningsansökan mot Suu Kyi som lämnats in av en grupp advokater, på uppdrag av rohingyer som bor i Australien. Orsaken från statsåklagaren är att Aung San Suu Kyi har diplomatisk immunitet.

Suu Kyi, som mottog Nobels fredspris 1991, har fördömts från flera håll för att inte tydligt markerat mot förföljelserna mot den muslimska minoritetsbefolkningen rohingya i delstaten Rakhine.

Militärinsatsen mot rohingyerna intensifierades i augusti i fjol. Sedan dess har omkring 700 000 tvingats på flykt, byar har bränts och människor har dödats och våldtagits. FN har kallat det för etnisk rensning.

Fakta: Minoritetsbefolkningen rohingya

TT

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Den senaste våldsvågen inleddes den 25 augusti i fjol sedan rohingyska milismän attackerat burmesiska militärposteringar. Burma inledde därefter en omfattande militäroffensiv, som FN har beskrivit som möjligt folkmord. Nära 700 000 rohingyer har flytt Rakhine till Bangladesh sedan dess.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, HRW

MEST LÄST