Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180914-eusommartid-759020_se.ttela_1.jpg
Nästa år kan bli det sista i EU med årliga tidsomställningar mellan sommar- och normaltid. Arkivbild.

Sverige: Undvik lapptäcke av tidszoner i EU

Ett Sverige, Tyskland och Spanien i samma tidszon, och ett Danmark, Frankrike och Österrike i en annan. Så kan det teoretiskt bli om inte EU-länderna snackar ihop sig när de nu föreslås slopa den årliga omställningen mellan sommar- och vintertid.

- Budskapet är väldigt tydligt: det är dags att sluta bläddra med tiden, sade Mares Sefcovic, vice ordförande i EU-kommissionen, när tidsomställningsförslaget presenterades i Bryssel på fredagen.

Den årliga omställningen till sommartid har bland annat motiverats med energibesparingar, men de är marginella enligt Sefcovic.

Förslaget är att varje medlemsland avgör vilken tid man vill ha: normaltid eller sommartid, i det senare fallet att man byter tidszon. Tanken är att alla länder som vanligt ska gå över till sommartid den 31 mars 2019, men att tillbakaställandet av klockan den 27 oktober 2019 bara görs av de länder som vill ha evig normaltid (vintertid).

- Vi föreslår alltså inte att hela EU väljer antingen sommar- eller vintertid. Vad vi föreslår är att vi alla gör förändringen samtidigt, betonar Bulc.

Uppslutning i riksdagen

Med andra ord skulle Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike, Belgien, med flera som i dag har samma tid, kunna hamna i olika tidszoner. Den som reser genom flera länder skulle kunna behöva ställa om klockan fram och tillbaka.

Ju fler som väljer samma tid, desto bättre, anser infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

- Utgångspunkten måste vara att medlemsstaterna diskuterar gemensamt hur införandet i så fall kan ske. Jag tror att ingen vill se ett Europa med väldigt stora tidsvariationer, säger han till TT.

Handel och rörlighet måste underlättas, anser infrastrukturministern. Han är också angelägen om en bred uppslutning i Sveriges riksdag bakom en svensk position lagom till att frågan ska behandlas av medlemsländernas ministrar i december.

Frågan ska också behandlas i EU-parlamentet.

- Vilket vägval man gör mellan sommar- och vintertid behöver nog diskuteras ordentligt både inom och mellan medlemsstaterna, säger Eneroth, som frågar sig om man blir klar med det redan till nästa år.

Ökad mörkerkörning

Branschorganisationen Sveriges åkeriföretag har inte tagit ställning till förslaget, men dess juridiske sakkunnige John Woxström anser att det väcker flera frågor om enskilda länder byter tidszon.

- Om varje land får bestämma skulle det bli komplicerat, säger han, och ger som exempel om det var olika tidszoner i Skåne och Danmark.

Olika tidszoner skulle också kunna krångla till det för de färdskrivare som finns i åkeriernas bilar, anser Woxström.

Han påpekar också att utan sommartid blir det mer mörkerkörning på vägarna på sommarkvällarna, vilket är en trafiksäkerhetsrisk.

För att inte skapa onödig oreda krävs att varje land bestämmer sig minst sex månader i förväg – det vill säga senast i slutet av april 2019, om tidtabellen håller – vilken tid man tänker ha. Samma regel ska sedan gälla även framöver: om något land ångrar sig eller vill byta tid igen måste man informera om det minst ett halvår i förväg.

Fakta: Tiden i EU

TT

De 28 EU-länderna har i dag en gemensam övergång till sommartid varje vår och återgång till normaltid på hösten. Samtidigt tillhör länderna tre olika tidszoner, jämfört med den så kallade koordinerade universaltiden (UTC):

Västeuropeisk tid, även känd som Greenwich Mean Time (UTC+0): Irland, Portugal och Storbritannien.

Centraleuropeisk tid (UTC+1): Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Kroatien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Österuropeisk tid (UTC+2): Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Lettland, Litauen och Rumänien.

Fotnot: Kanarieöarna följer UTC, även om resten av Spanien har UTC+1. Azorerna har i sin tur UTC-1, även om resten av Portugal har UTC. Därtill råder även andra tidszoner i de franska och nederländska områden som ligger utanför Europa, men ändå ingår i EU.

Fakta: Från lokaltid till EU-tid

TT

Före 1879 hade olika landsdelar i Sverige sin egen lokala tid. Mellan Sveriges västligaste och östligaste punkt skilde det 52 minuter. Framväxten av järnvägen tvingade fram en enhetlig nationell standardtid.

1900 anslöts sig Sverige sedan till det internationella tidszonssystemet.

1916 var Tyskland först med att införa sommartid, mitt under första världskriget. Många länder fruktade att tyskarna kommit på en ny metod att stärka sin ekonomi och därmed sin krigsmakt. Flera följde efter samma år, däribland Sverige.

Experimentet blev kortvarigt, men sommartidsförespråkarna fick på 1970-talet allt större stöd. Från 1980-talet infördes en gemensam sommartid i de flesta europeiska länder. Till en början trodde man att energikostnaderna skulle gå ned med cirka fem procent, men senare beräkningar har visat att så blev det inte.

Sedan 1996 vrids klockan fram en timme den sista söndagen i mars (sommartid), och tillbaka igen den sista söndagen i oktober (vintertid). Sedan 2002 är sommartiden gemensam i hela EU.

Källor: NE, EU-kommissionen.

MEST LÄST