Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 49 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

180620-etiopsydsudan-701069_se.ttela_1.jpg
Sydsudanesiska rebelledaren Riek Machar (vänster) och president Salva Kiir (höger) efter att Machar svurits in som vicepresident 2016. Arkivbild.

Sydsudans krigsfiender i middagssamtal

Nya försök görs för att få slut på det inbördeskrig som sliter sönder världens yngsta nation Sydsudan. Landets president och en mäktig rebelledare har mötts i Etiopien för att samtala om krisen. Men glädjebägaren grumlas av en stor dos skepsis.

Rebelledaren Riek Machar anlände under morgonen till flygplatsen i Addis Abeba. Han togs emot av Etiopiens premiärminister Abiye Ahmed före mötet med Sydsudans president Salva Kiir, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Förhoppningen är att – om allt går vägen – kunna inleda förhandlingar om ett slut på kriget. Men flera tidigare överenskommelser har brutits.

- Ett avtal och en handskakning mellan Kiir och Machar behöver inte betyda någonting. Det har vi sett förut, säger Sydsudanexperten Erik Persson, tidigare knuten till Utrikespolitiska institutet, till TT.

Men när de båda fienderna möttes över en privat middag tillsammans med Abiye Ahmed väcktes ett visst hopp om en framtida lösning av konflikten, enligt ett uttalande på premiärministers Twitterkonto:

"Etiopien kan inte bara stå vid sidan av och betrakta det fortsatta lidandet i Sydsudan. Med ytterligare arbete är en fredlig framtid möjlig", skriver Ahmeds stabschef.

Första mötet på två år

Glädjen efter Sydsudans självständighet i juli 2011 förbyttes i en maktkamp mellan Machar och Kiir med grymma konsekvenser för civilbefolkningen. Striderna mellan styrkor lojala med Kiir respektive Machar, som då var vicepresident, bröt ut i december 2013, två år efter självständigheten.

Tiotusentals människor har dödats i de strider som allt mer kommit att präglas av etniska förtecken. Närmare fyra miljoner sydsudaneser har tvingats lämna sina hem under den snart fem år långa konflikten. Ekonomin är slagen i spillror.

Mötet i Etiopien är det första på två år mellan de båda bittra rivalerna. I augusti 2016 bröt ett fredsavtal mellan regeringen och Machars rebellgrupp samman. Machar flydde Sydsudan och har sedan en tid suttit i husarrest i Sydafrika.

- Visst finns det positiva aspekter med att Kiir och Machar möts, det skulle kunna väcka liv i fredsprocessen. Men för att få ett slut på konflikten räcker det inte med att två män i toppen möts, frågan är mycket mer komplex än så, understryker Erik Persson.

"Gemensamma strategier"

FN:s säkerhetsråd hotade i maj de stridande parterna med sanktioner om de inte inom kort når en fredsöverenskommelse.

- Det finns ju redan flera sanktioner mot flera ledande personer, som inte verkar ha påverkat nämnvärt, säger Persson.

Möjligen skulle utökad press från omvärlden vara en del av lösningen, enligt Erik Persson.

- Men i så fall måste det handla om mycket mer välriktade och samordnade insatser. En nyckel är att Kina, USA, Storbritannien, Norge, Sverige – som är en hyfsat stor biståndsgivare – och Sydsudans grannländer har gemensamma strategier i allt från vapenembargon till sanktioner och biståndspengar.

Bakgrund: Konflikten i Sydsudan

TT

Under stort folkjubel blir Sydsudan den 9 juli 2011 ett självständigt land efter ett inbördeskrig – Afrikas längsta – som pågick mellan 1983 och 2005. Minst 1,5 miljoner dödas i kriget.

I december 2013 utbryter inbördeskrig i den utfattiga nationen.

Presidenten och statschefen Salva Kiir ser sig alltmer hotad av sin vicepresident Riek Machar och sparkar hela sin regering. Som bakgrund till kriget fanns en lång maktkamp mellan politiker som varit rivaler i decennier.

Konflikten eldas också på av gamla etniska spänningar. Kiir tillhör folkgruppen dinka medan Machar tillhör nuerna. Maktkampen kompliceras av strider mellan olika undergrupper.

Efter att regeringen i februari 2015 ställt in utlovade allmänna val pressar omvärlden och FN regeringen och rebellerna att skriva under ett fredsavtal som bland annat skulle innebära maktdelning. Det unga landet var vid det laget i stort sett ödelagt, utan fungerande service och med mängder på flykt.

Fredsavtalet bröt sakta ihop. Machar återinsattes visserligen som vicepresident 2016, och Kiir presenterade en övergångsregering. Men striderna fortsatte på flera håll i landet och flera rebellgrupperingar förkastade överenskommelsen.

I augusti sparkar Kiir vicepresidenten Machar, som flyr landet då han säger sig frukta för sitt liv.

MEST LÄST