Donald Trump har kallat Iranavtalet för ett av de sämsta genom tiderna. Nu begär han enligt utrikesministern ekonomiska sanktioner mot Irans mäktiga revolutionsgarde.
Donald Trump har kallat Iranavtalet för ett av de sämsta genom tiderna. Nu begär han enligt utrikesministern ekonomiska sanktioner mot Irans mäktiga revolutionsgarde.

Trump vässar politiken mot Iran

USA:s president Donald Trump skärper tonen mot Iran. Han anklagar Iran för att ha brutit mot det internationella avtalet om landets kärnenergiprogram, och inför sanktioner mot det iranska revolutionsgardet – men han lägger kärnenergiavtalets framtid i kongressens händer.

ANNONS
|

I sitt väntade tal på fredagskvällen lade USA:s president fram en ny övergripande Iranstrategi. Den syftar till att göra det svårare för Iran att utveckla kärnvapen samt att bemöta Teherans robotprogram och regimens aktiviteter som stödjer terrorism och militanta grupper.

Han kallade de styrande i Teheran för diktatorer och anklagade dem för att stödja grymheter begångna av Assadregimen i Syren.

Nya sanktioner

- Iran lever inte upp till andan i kärnenergiavtalet, hävdade Trump.

ANNONS

Men han begär inte att USA:s kongress återinför sanktioner på grund av Irans kärnenergiprogram. Inte heller drar han i gång processen att riva upp Iranavtalet från 2015 – men han hotade med att det mycket väl kan komma att hända.

Trump klargjorde också att han vill ha riktade ekonomiska sanktioner mot Irans revolutionsgarde.

Revolutionsgardet är en central maktfaktor i Iran. Trump går inte så långt som att kräva att gardet terrorstämplas, men det blir ekonomiska sanktioner mot företrädare för gardet och samarbetspartner till det.

USA:s finansdepartement meddelade också i samband med Trumps tal att gardet har lagts till på sanktionslistan, liksom flera företag, bland dem ett kinesiskt.

Flera varningar

Spekulationerna har gått vilda i dagar om huruvida USA:s president tänker ta sin hand från det globala kärnenergiavtal som P5+1-gruppen (Tyskland samt FN:s säkerhetsråds permanenta medlemmar Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA) efter intensiva förhandlingar landade för drygt två år sedan.

De övriga parterna, liksom FN:s atomenergiorgan IAEA, anser att Iran lever upp till avtalet. Moskva, Peking, London, Paris och Berlin har alla varnat Trump för att riva upp överenskommelsen. Det iranska parlamentets talman Ali Larijani sade timmar före talet att en USA-exit skulle innebära slutet för uppgörelsen.

Trump har tidigare gjort hätska utspel mot Iranavtalet och kallat det "genant".

ANNONS

Utebliven försäkran

Frågan uppkom eftersom USA:s president enligt lagen var 90:e dag måste försäkra kongressen om att Iran lever upp till avtalet, något Trump motvilligt gjort två gånger tidigare. Den här gången vägrade han.

AP skriver att försäkringarna är en stor källa till irritation för presidenten och att han tänker be kongressen att i framtiden få slippa göra sådana utfästelser.

Trump har redan tidigare luftat sin åsikt att avtalet har stora brister, att det inte är i USA:s nationella intresse samt att det inte bidrar till regional stabilitet.

"Sluttande plan"

När Trump inte försäkrar att Iran lever upp till avtalet är det formellt kongressen som ska fatta beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. Frågan är nu, som nyhetsbyrån AFP konstaterar, om kongressen kan komma på nya sätt att öka pressen mot Iran, utan att döda hela kärnenergiavtalet.

Om kärnenergisanktioner mot Iran skulle återinföras, skulle USA bryta mot Iranavtalet, vilket i praktiken innebär att dra sig ur överenskommelsen.

- Om vi skulle gå hela vägen och återinföra sanktioner trots att Iran följer avtalet, så skulle det innebära ett sluttande plan mot en dålig utveckling, något som verkligen inte ligger i vårt eget säkerhetsintresse, säger Ernest Moniz, som under sin tid som energiminister under Barack Obama var med och förhandlade fram avtalet, till nyhetskanalen CNN.

ANNONS

TT

Fakta: Kärnenergiavtalet

Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.

Enligt avtalet minskas Irans centrifuger för anrikning av uran med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.

FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på.

Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte mot detta hävs de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran.

ANNONS