Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

171109-euutslappshandel-560620_se.ttela_1.jpg
EU-länderna och EU-parlamentet har kommit fram till en viktig överenskommelse om utsläppshandel. Arkivbild.

Uppgörelse om utsläppshandeln klar

EU-länderna och EU-parlamentet har kommit fram till en viktig överenskommelse om ett framtida system för utsläppshandel. Parlamentet har framför allt riktat in sig på kolindustrin.

- Vi kom fram till en princip som innebär att vi generellt sett får bort kolfinansieringen i moderniseringsfonden, säger EU-parlamentsledamoten Jytte Guteland (S), till TT efter att nattens möte avslutats.

Starka krav har riktats på att moderniseringsfonden som ska införas inte ska gå till att finansiera nya kolanläggningar.

Undantag i öst

I den nya överenskommelsen görs ett undantag för fjärrvärme i Bulgarien och Rumänien som ligger 30 procent under BNP-genomsnittet i EU.

- Det är inte länder som har en särskilt omfattande kolkraftsindustri. De här länderna fick dessutom, och det var Europaparlamentets krav, ett villkor för att de ska kunna ha det här undantaget, att de kompenserar det i en annan fond, säger Guteland.

"Vi har lyckats få till en robust innovationsfond med långt större volym än EU-rådet önskat. Nu får vi på plats en innovationsfond i linje med handeln för utsläppsrätterna. Fonden tar stora steg för att stärka grön innovation i Europas tunga industri", säger Centerpartiets EU-parlamentariker Fredrick Federley i ett pressmeddelande.

Krav på sjöfarten

I överenskommelsen finns också skrivningar som kräver att sjöfarten själv måste agera för att bära sin andel av utsläppen, annars kommer EU att agera senast år 2023.

- Det ligger också bättre med Parisavtalet som säger att alla sektorer ska bidra till omställningen. Utifrån hur mycket man släpper ut så ska man också ta ansvar, säger Jytte Guteland.

Både Federley och Guteland hade gärna se en mer långtgående uppgörelse.

- Jag hade kunnat tänka mig att komma ännu längre när det gäller ambition när det gäller att få färre utsläppsrätter men på det stora hela tycker jag att vi har tagit ansvar i natt och att det här blir en bra signal också till Bonn och de fortsatta samtalen, säger Guteland.

Fakta: EU:s handel med utsläppsrätter

Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.

Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som tänkt.

Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås att antalet utsläppsrätter minskas med drygt 2 procent varje år från 2020, samt att utsläppsrätter överförs till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.

Parlamentet och medlemsländerna enades på varsitt håll om sin syn på saken i våras och har sedan dess förhandlat om en kompromiss.

MEST LÄST