Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

181102-usairansanktioner-797824_se.ttela_1.jpg
En månad efter det att Donald Trump beslutade sig för att dra USA ur kärnenergiavtalet med Iran sattes en docka föreställande den amerikanske presidenten i brand i Teheran. Ilskan var stor över USA:s beslut, ett hårt slag mot Irans redan svaga ekonomi.

USA vill tygla Iran – riskerar motsatt effekt

Tumskruvarna dras åt ytterligare på Iran. Med udden riktad mot den viktiga oljebranschen hoppas USA tämja regimen i Teheran. Men de nya sanktionerna riskerar inte bara att bli tandlösa – de kan också utlösa nya spänningar i regionen.

Hemmafrun Malak funderar på att söka jobb för att dryga ut familjens kassa, som bygger på makens magra lön. Sedan USA:s president Donald Trump beslutade att återinföra sanktioner mot Iran har inflationen gjort att Malak inte längre har råd att köpa rött kött eller färsk frukt i Teheran.

Hon är orolig över att situationen ska förvärras ytterligare efter söndag, då nya straffåtgärder träder i kraft.

- Jag är så orolig över att priserna ska stiga ytterligare, säger hon till The Financial Times.

Pressar regimen

Den iranska valutan har nått historiskt låga nivåer efter Trumps sanktionsbeslut, vilket i förlängningen har drabbat miljontals vanliga iranier som kämpar för att få ekonomin att gå ihop. Men det är regimen som den amerikanske presidenten vill pressa, i synnerhet genom söndagens straffåtgärder som bland annat riktar sig mot den för Iran så viktiga oljebranschen och banksystemet.

Sanktioner riktas mot ytterligare 700 personer, meddelar USA på fredagen. Dessutom vill man utesluta Iran från det internationella banksystemet Swift – och hotar med att rikta sanktioner mot det belgiska företaget bakom systemet, om så inte sker.

Det kommer dock att göras undantag från oljesanktionerna mot Iran för åtta länder, däribland Turkiet.

- USA kommer inte kunna vidta några åtgärder mot vår stora och modiga nation. Vi har kunskapen och möjligheterna att hantera landets ekonomiska förehavanden, säger Bahram Qasemi, talesperson för det iranska utrikesdepartementet, i landets statliga tv.

Stöd i konflikter

USA:s förhoppning är att ekonomin ska påverkas så pass mycket att regimen tvingas tänka om kring stödet till väpnade grupper i Mellanöstern, som Huthirebellerna i Jemen och regimsidan i Syrien.

- Washington DC anser att Iran destabiliserar regionen. Får de slut på pengar på grund av sanktionerna ställs de inför valet att sluta spendera utomlands, säger Naysan Rafati, Irananalytiker på International Crisis Group, till TT.

Organisationen har undersökt vad sanktionerna kan väntas få för effekt. Slutsatsen är att det inte nödvändigtvis finns ett samband mellan ekonomiska påtryckningar och Irans militära aktivitet.

- Vi kan inte se att Iran drar sig tillbaka när de pressas och inte heller att de blir mer aggressiva i tider då det går ekonomiskt bättre för landet.

Annan effekt tidigare

Under kärnvapenkrisen som föregick kärnenergiavtalet med Iran – som USA drog sig ur tidigare i år – var Teheran belagt med sanktioner från en rad aktörer och ekonomin fick sig en rejäl törn. Oljeexporten halverades och valutan störtdök. Ändå var det under denna period som Irans militära inblandning i närområdet växte som mest och rekordmycket vapen distribuerades till allierade.

- I Iran ser man inte kostnaden för sin inblandning i regionen som "lyxkonsumtion", utan som en skyddsåtgärd. Risken är att Iran inte kapitulerar på det sätt som Washington DC förväntar sig.

I stället, menar Naysan Rafati, riskerar Trumpregeringens åtgärder att få omvänd effekt. De kan göra regimen mer riskbenägen samt skapa ökat stöd för landets ledare i kölvattnet av en ekonomisk kris.

- Det finns en risk att USA:s press utlöser ökade spänningar i området, säger han.

EU försvarar

Straffåtgärdernas verkan påverkas också av hur Europa och Asien agerar. Iran kommer enligt analytiker troligtvis att fortsätta att sälja minst en miljon fat råolja om dagen och USA kan komma att pressa asiatiska stater –- storköpare av iransk olja – att kraftigt minska inköpen. Från EU:s håll har man också förklarat att man ämnar stanna i kärnenergiavtalet JCPOA.

Sedan augusti är det förbjudet för företag inom EU att dra sig ur Iran till följd av USA:s sanktioner. EU håller också på att bygga upp ett system för att kunna handla med Iran utan att pengar behöver passera in i landet, för att kunna upprätthålla JCPOA.

- Först måste man få systemet att fungera och sedan är frågan: Kommer amerikanerna att låta en sådan mekanism vara i fred? säger Rouzbeh Parsi, Irankännare vid Utrikespolitiska institutet.

Frankrike, Tyskland, Storbritannien och EU fördömer i ett gemensamt uttalande USA:s besked att lägga nya sanktioner på Iran. Gruppen lovar också att fortsätta arbeta för att skydda de europeiska företag som har "legitima" affärsintressen i Iran.

"Vi beklagar djupt USA:s återinförande av sanktioner", skriver man i uttalandet.

Fakta: Flera rundor sanktioner

TT

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1" – det vill säga de fem ständiga ledamöterna i FN:s säkerhetsråd (USA, Frankrike, Storbritannien, Kina och Ryssland) samt Tyskland. I och med avtalet ges insyn i Irans atomenergiprogram för att undvika att landet utvecklar kärnvapen, samtidigt som tidigare FN-sanktioner lättas upp.

Den 8 maj i år beslutade USA:s president Donald Trump att dra sig ur avtalet. Samtidigt flaggas för eventuella USA-sanktioner mot länder och företag som handlar med Iran. De tre undertecknande EU-länderna samt resten av EU vill emellertid hålla fast vid JCPOA. Det kommer också Ryssland och Kina att göra.

Den 6 augusti i år återinfördes en rad amerikanska sanktioner mot Iran. Bland annat får Iran inte använda amerikanska dollar. Sanktionerna slog också mot landets silver- och guldsektor samt dess handel med metaller, kol och industriella it-system. På söndag träder den senaste rundan straffåtgärder i kraft, mot landets transportsektor, banksystem och den för Iran så viktiga oljeindustrin.

MEST LÄST