- Det finns inte längre någon som helst chans att hon uppfyller de krav som priset sätter upp, säger Urmas Paet, EU-parlamentsledamot för Estniska reformpartiet och tidigare Estlands utrikesminister, till TT.
Den liberala partigruppen i EU-parlamentet, som Paet är en del av, driver tillsammans frågan om att frånta den myanmariska statskanslern och utrikesministern Sacharovpriset, som hon tilldelades 1990. Då, som politisk fånge, hyllades hon över världen för sin kamp för demokrati. Året därpå fick hon Nobels fredspris.
"Måste mena allvar"
Väl vid makten, som hon delar med den militärjunta som en gång stängde henne ute, har hon fått massiv kritik för att inte ha agerat när hundratusentals människor ur minoritetsgruppen rohingya det senaste året tvingats fly Myanmar när deras byar bränts ned och människor massakrerats. Totalt har över 700000 människor tagit sig till grannlandet Bangladesh. Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har inlett en förundersökning om misstänkt tvångsdeportering, efter rapporter från FN:s särskilda utredare.
- Hon (Aung San Suu Kyi) har inte har gjort någonting för att stoppa dessa allvarliga människorättsbrott utan har i stället snarare ursäktat dem, säger Urmas Paet.
- Vi måste visa att vi menar allvar med våra människorättspris. Och om det finns pristagare som så tydligt bryter mot principerna för utmärkelsen så urholkas dess trovärdighet och tyngd.
Kräver stadgeändring
Så sent som i torsdags röstade Kanadas parlament enhälligt för att dra tillbaka Aung San Suu Kyis hedersmedborgarskap i landet. Utmärkelsen fick hon 2007. Endast fem personer hade tidigare tilldelats hedersmedborgarskap i Kanada – däribland den svenske diplomaten Raoul Wallenberg (postumt) och människorättskämpen Nelson Mandela.
I mars i år tog USA:s Förintelsemuseum tillbaka sin topputmärkelse till Aung San Suu Kyi. Hon har även förlorat flera andra pris, däribland hedersutmärkelser i städerna Edinburgh, Oxford, Glasgow och Newcastle.
Om hon ska kunna fråntas Sacharovpriset krävs dock en ändring i stadgarna. För att få till en sådan måste sannolikt en majoritet av EU-parlamentsledamöterna ställa sig bakom kravet.
- Vi hoppas få upp frågan på dagordningen igen i oktober när beslutet ska fattas om årets pristagare, säger Urmas Paet.
Fakta: Aung San Suu Kyi
Aung Sang Suu Kyi, född 1945, personifierar demokratikampen i militärdiktaturens Burma. Hon satt i husarrest 1989–1995 och 2000–2010. Hon är dotter till nationalhjälten Aung San, som mördades när hon var två år gammal.
Hennes namn består av tre förnamn – fadern Aung San, farmodern Suu och mamman Kyi.
I valet 1990, då det första på 30 år, vann hennes parti NLD en jordskredsseger. Men militärjuntan vägrade lämna ifrån sig makten och oppositionen förföljdes.
Suu Kyi fick Nobels fredspris 1991.
2010 hölls åter val, som dock bojkottades av NLD. Året därefter började militären släppa ifrån sig en del av makten och i fyllnadsvallen 2012 valdes Suu Kyi in i parlamentet.
2015 vann NLD stort i parlamentsvalet. Suu kan enligt författningen inte vara president, eftersom hennes barn har brittiska pass och inte burmesiska, men är i praktiken landets civila ledare. Formellt har hon flera regeringsposter, bland annat är hon utrikesminister. Militären har dock fortfarande makt över landets säkerhetsapparat. Det senaste året har Suu Kyi har fått kritik för ovilja eller oförmåga att hantera minoritetsbefolkningens rättigheter i sitt hemland.
