Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

De sociala medierna har på bara några år gjort att stora delar av mediesamhället förändrats. I dag har fler än varannan vuxen i Sverige ett Facebook-konto, något som också marknadsförarna är högst medvetna om och använder sig av.

Nytta, nyttja – eller utnyttja?

De sociala medierna har inneburit en revolution i informationssamhället. På gott – och ont. Internetanvändarna har gått från konsumenter till producenter, från anonymitet till offentligt ljus. Men också till att vara utsatta för påverkan i högre grad än tidigare. – Enkelheten gör att bra och viktig information kan spridas fort. Baksidan är att är den felaktiga och dåliga sprids lika fort, säger Hans Kullin, Trollhättebo i förskingringen med sociala medier som sitt arbetsfält.

Hemsidor, bloggar, Twitter och Facebook – i nämnd ordning har de gett människor möjlighet att sprida information, ventilera åsikter och skapa opinion. Det gäller för såväl kommersiellt som samhälleligt och privat bruk.

Och vi svenskar är oerhört aktiva på sociala medier, om man ska lita till gjorda undersökningar. Bland annat visar Medieakademins Förtroendeundersökning att nästan varannan svensk (49 procent) använde sociala medier varje dag eller flera gånger per vecka under 2009. Sedan dess har antalet svenska Twitter- och Facebook-konton stigit markant; i dag finns omkring 100 000 svenska twitterkonton, 500 000 svenskar bloggar. Nära halva Sveriges befolkning (runt fyra miljoner) finns på Facebook.

Till det ska läggas den nästan lavinartade ökning av företag som twittrar och facebookar. Att företag och opinionsbildare alltmer riktar fokus mot de sociala medierna är givetvis ingen slump, experterna tror att användandet av sociala medier kommer att innebära att hela PR-, lobby- och marknadsföringskartan måste ritas om.

– Undersökningar visar att konsumenter som följer företag på FB blir mer positivt inställda än innan till att handla av företaget och att rekommendera det till andra, säger Hans Kullin.

En slags modern "djungeltelegraf" – men med miljonfallt större spridningsverkan, med andra ord.

Genom ny teknik och möjlighet att köpa information om bloggare, FB- och Twitteranvändare kan företagen gå längre och rikta sin reklam och erbjudanden dit den har mest effekt. På ditt FB-konto dyker inte just de annonserna upp av en tillfällighet, utan baseras på informationen om dig. Och du behöver inte längre ens sitta vid en dator.

– De flesta nya telefoner har inbyggd GPS, som kan utnyttjas av företag för att rikta reklam beroende på var du är. Du "checkar in" via en tjänst som känner av var du är och får då aktuella erbjudanden direkt i telefonen, förklarar Hans Kullin.

För privatpersoner har de sociala medierna revolutionerat mediesamhället. Människor är inte längre stillatigande konsumenter, som på sin höjd skriver en insändare eller anonym kommentar, utan producenter av nyheter och information. Det är inte troligt att en så stor grupp av mänskligheten när en dröm om att bli journalist eller marknadsförare med hela världen som arbetsfält, så vad är det då som attraherar? Hur har till exempel Facebook kunnat växa från en enkel pojkrumsidé på Harvard till att sju år senare vara en mångmiljardindustri med 500 miljoner användare? Vad driver människor till att lägga upp familjefoton och tala om för hela världen att de ska koka kaffe, gå ut med hunden och vädra politiska åsikter?

Svaret är, enligt Hans Kullin: Vårt behov av att synas och bekräftas.

– Framförallt är det reaktionen hos andra som driver dem som skriver i sociala medier. Skulle man inte få någon reaktion, om ingen skulle kommentera eller trycka på "gilla" om det man skriver, skulle man sluta skriva.

Ett enkelt sätt att knyta nya kontakter och återuppta gamla, höra lite skvaller, men också dela med sig av värdefulla tips, idéer och tankar är saker som kan sättas på plussidan. Men även detta mynt har två sidor:

– Det finns stor risk för ett överutnyttjande, att man mer sitter i den virtuella världen än den verkliga. Och lika lätt som det är att sprida bra och viktig information är det att sprida dålig och felaktig, säger Hans Kullin.