Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

    En kanal från Vänersborg till Uddevalla har diskuterats länge. Det senaste förslaget, fram till nu, kom Vänerkommittén med 1957.

    Planer på jättekanal dammas av

    Den gamla idén om att bygga en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla har dykt upp igen. Kostnaden för West canal beräknas till 10 miljarder kronor och farleden tros bli samhällsekonomiskt lönsam.

    Den planerade bron över Göta älv i Göteborg har rört upp känslorna. Göteborgs stad vill bygga en låg bro för att förbättra kommunikationerna över vattnet och få mer plats för ny bebyggelse i staden på båda sidor om älven.

    Vänerkommunerna, bland dem Vänersborg, och Sjöfartsverket anser att en lägre bro skulle hindra sjöfarten till och ifrån Sveriges största sjö och har överklagat beslutet att bygga.

    För att lösa problemet har Fastighetsägarna Göteborg föreslagit en radikal utväg: Gör verklighet av den gamla tanken att bygga en kanal för fartyg mellan Vassbotten och Byfjorden, från Vänersborg till Uddevalla.

    Lättare att reglera

    Rikard Ljunggren, ansvarig för näringspolitik på Fastighetsägarna Göteborg, tror att projektet är genomförbart.

    – Det tror vi definitivt. Vi tycker det här är värt att titta vidare på, säger han.

    Att just hans organisation har tagit initiativet beror främst på risken för översvämningar runt Vänern som kan ställa till stora skador på fastigheter runt sjön. Göta älvs förmåga att avvattna Vänern ligger i dag nära och ibland över sitt maximum. En ny kanal skulle göra det lättare att reglera vattennivån utan att öka rasrisken längs älven.

    Till det kommer också möjligheten till större ytor att bygga på i centrala Göteborg om man slipper en hög bro över älven.

    Och detta skulle alltså också ge fartygen, som skulle kunna vara nästa dubbelt så stora som i dag, en kortare väg in i Vänern.

    Geologen Hans Lindquist har tittat på möjligheterna att anlägga en kanal och han gör bedömningen att den skulle bli samhällsekonomiskt lönsam. Han räknar då med en avskrivningstid på 100 år.

    Vänerns yta ligger 44 meter över havet och enligt Hans Lindquist kan kanalen ha en konstant svag lugning mot Uddevalla. Vid Byfjorden byggs slussar som reglerar avrinningen.

    Miljardkostnad

    Förutom de fördelar som nämns ovan nämner Hans Lindquist bland annat också: minskade kostnader för väg och järnvägsunderhåll, stor tillgång av bergmassor från anläggningsarbetet till andra byggen, minskade utsläpp från fartyg och vägtrafik, färre trafikolyckor om lastbiltrafiken minskar, lättare att bygga broar över Göta älv, ökning av båtturismen, många arbetstillfällen under byggandet och att det blir lättare att bygga hus nära ständerna när risken för översvämningar minskar.

    Men ett sådant här jätteprojekt är förstås dyrt, mellan åtta och tio miljarder ligger kalkylen på i nuläget. De siffrorna baseras på en uppräkning av den kostnad som Vänerkommittén kom fram till 1957 när man räknade på en kanal.

    Hur ska det finansieras?

    – Staten har huvudansvaret för infrastrukturen. Men vi ska nog titta på en offentlig och privat samfinansiering, säger Rikard Ljunggren.

    Vad blir nästa steg?

    – Efter sommaren ska vi försöka få igång en förstudie för att se om det här är genomförbart.