Landsbygdsprogrammet pågår i sju år och har en total budget på drygt 32 miljarder kronor. Det finansieras ungefär till hälften av Sverige och till hälften av EU.
Programmet är indelat i tre områden som går ut på att förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft, förbättra miljön och landskapet samt förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdens ekonomi.
Man använder sig också av en metod för landsbygdsutveckling som kallas för Leader. Metoden innebär att utvecklingen utgår ifrån lokala behov och förutsättningar. Man prioriterar miljö och hållbar utveckling, mervärden som lokal och ekologisk mat, nya varor och tjänster inklusive innovationer, utbildning och mångfald.
– För Dalslandskommunernas del ligger mycket fokus på att landsbygden ska leva kvar, säger Elsie Hellström på Fyrbodals kommunalförbund.
Hon berättar att bredbandsfrågan är ett exempel på en viktig fråga för landsbygden.
– Möjligheten att nyttja den nya tekniken är viktig, inte minst för bönderna som använder väldigt mycket teknik idag.
Enligt Hellström så handlar det om service och överlevnad, vad man kan göra för insatser för att minska utflyttandet och göra landsbygden attraktiv.
– Det egentligen inga nya frågor men de lever ju fortfarande.
Stöden och ersättningarna i landsbygdsprogrammet är för den som planerar att starta, eller redan driver ett företag på landsbygden. Det finns också stöd för den som vill arbeta med landsbygdsutveckling i projekt.
Några stödformer vänder sig till lantbrukare, andra stödformer kan småföretagare, skogsägare, ideella föreningar och andra aktörer på landsbygden ta del av. Framförallt vill man uppmuntra unga, kvinnor och de med utländsk bakgrund.
Samtidigt ska havs- och fiskeriprogrammet beslutas och även där berörs Dalslandskommunerna. Skärgården i Vänern omfattas av programmet och man tittar mycket på hur fisket och turismnäringarna kan utvecklas. Det behövs regionala handlingsplaner både för landsbygdsprogrammet och för havs- och fiskeriprogrammet.
För att Sverige ska nå målen i det nya landsbygdsprogrammet och det nya havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 skriver länsstyrelserna regionala handlingsplaner. Handlingsplanerna görs tillsammans med landsbygdens organisationer i så kallade partnerskap som bygger på samverkan mellan ideella, privata och offentliga aktörer.
När programmen har beslutats skickas de till EU-kommissionen för godkännande och i slutet av 2014 beräknas det att träda i kraft.
Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen för landsbygdspolitiken. I programmet finns mål för utvecklingen samt prioriterade områden och målgrupper. Det övergripande målet är en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som ekologiskt och socialt. Genom olika åtgärder, i form av stöd och ersättningar, stimuleras företagande och sysselsättning. Landsbygden ska också få en ökad tillväxt och bättre konkurrenskraft. Åtgärderna i programmet finansieras gemensamt av Sverige och EU.
