Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

1/11
ANNONS ▼

Metropolen vid älven

Riddare, munkar, pilgrimer och handelsmän som rör sig i hamnen och på gatorna och kungen som håller hov på slottet. Under medeltiden var Lödöse en helt annan plats än det är i dag. Fynden från medeltidsstaden finns utställda på Lödöse museum.

Dagens Lödöse kanske inte ser mycket ut för världen. En lite sömnig pendlingsort som kanske inte många skulle lägga på minnet om man åkte förbi. Hade vi i stället förflyttat oss 800-900 år tillbaka i tiden hade vi fått se något helt annat.

– Det var ett myller av människor och djur. Båtar kom in, pilgrimer, handelsmän, hantverkare och munkar rörde sig på gatorna. Tvätterskor tvättade i älven, husmödrar som handlade på marknaden och barn som vallade djur utanför staden. Ett helt annat liv än i dag, berättar Greta Åberg, museipedagog på Lödöse museum.

Staden växer troligen fram som en handelsplats under tidigt tusental. Den kan ha växt fram ur en storgård eller en handelsplats. Det finns inga skriftliga källor på när staden grundas så det är svårt att säga exakt hur den växte fram.

Det man med säkerhet kan säga är att det kom att bli en viktig stad och fungerade som det medeltida Sveriges port mot väster. Husen var av trä och längs de viktigaste gatorna fanns det två och kanske till och med trevåningshus i kontrast till de små envåningshusen som annars dominerade stadsbilden.

I denna medeltida metropol fanns ett kungligt slott, kloster, hospital och åtminstone tre kyrkor. Beräkningar som gjorts uppskattar Lödöses folkmängd till 2 000 personer på 1300-talet. 

– Det låter kanske inte mycket, men det är fler än vad som bor inom samma område i dag, säger Greta Åberg. 

Platsen för staden var också idealiskt, fortsätter hon.

– Platsen är ganska högt upp i älven, längre upp fanns forsarna som var svåra att ta sig förbi så här var ett naturligt stopp. Göta älv var en väldigt viktig transportled för människor och varor. Man hade Norge och Danmark nära och man kunde ha koll på dem. Men framförallt ville man ut till havet i väster och detta var Sveriges enda västliga hamn. Vägarna i dalgången ledde in mot det bördiga Västergötland. Det man skeppar ut är exempelvis skinn, smör och trä. In vill man tex. ha salt, vin och öl. "Svenneöl" fanns men det var finare med utländskt öl från Tyskland.

Precis som i dagens metropoler fanns det i Lödöse innevånare från andra länder som flyttat till staden.

– En stor del av befolkningen har varit tyskar. Hansan och handelskontakterna var viktiga och de var ganska välbemedlade. De hade kontor här och flera av dem bodde också kvar. De stannade kanske inte bara över säsongen utan i flera generationer. Tyskarna hade stor makt och det var också något som svenskarna kunder irritera sig på. Man ville ha deras gunst och de behövde inte alltid betala skatt och tull. Tyskarna skulle också ha lika rätt att bestämma i staden, hade man en svensk borgmästare skulle man också ha en tysk, det var ett ömsesidigt utbyte.

Förutom den omfattande handeln med när och fjärran var även Lödöse en viktig plats för den medeltida statsmakten. Under den här tiden flyttade kungen runt mellan olika slott och borgar. Ett av dessa var Lödösehus – en för tiden imponerande borg med vallgrav runtomkring. Även den för kungamakten viktiga myntningen skedde i staden.

– Vi har väldigt tidig myntning. Det kan vara den tidigaste regelrätta myntningen i Sverige, berättar Greta Åberg.

Den tätt packade syrefattiga jorden i kombination med att staden delvis övergavs 1473 gör att fynden i marken är rikliga. Många av dessa fynd ställs i dag ut på Lödöse Museum. Föremål som kan berätta om hur vardagen såg ut för människorna som bodde i Lödöse under stadens nästan 500-åriga historia.

– En stads specialitet på medeltiden var handel och hantverk. Men man har inte helt slutat vara bönder utan man har haft en del djur inne i staden och vallat dem utanför när man har kunnat. Man har också haft sina små odlingar både i och utanför staden. 

Det omfattande och avancerade hantverket har man också funnit spår av i jorden.

– Allt man behövde i det vardagliga livet tillverkades här. Tidigare trodde man att mycket av den fina keramik som hittats har importerats från Tyskland och Danmark. Men när man nu analyserat leran visar det sig att keramiken är gjord av lera från Lödöseområdet.  Vi vet inte om det är utländska hantverkare som har tagit med sig sin tradition, eller om det är lokala hantverkare som inspirerats.

Att riddare traskat fram på stadens trälagda gator tillsammans med grisar och får har man också hittat bevis på.

– Vi har hittat sporrar under utgrävningarna. Förutom att bli dubbad och få sitt svärd satte man även på den nye riddaren sina sporrar, säger Greta Åberg.

MEST LÄST