Ynkliga 762 personer såg helgens sex bandylandskamper i Slättbergshallen. Christoffer Fagerström (i mitten) hade spelledigt och såg en av matcherna där inte Sverige var inblandat.
Ynkliga 762 personer såg helgens sex bandylandskamper i Slättbergshallen. Christoffer Fagerström (i mitten) hade spelledigt och såg en av matcherna där inte Sverige var inblandat.

"Sorgligt att inte publiken kommer ..."

Ingen lokal stjärna och landslag drar mindre publik än klubblag. Det är Gripen-ordförande ­Stellan Edströms förklaringar till den dåliga publikuppslutningen under helgens fyr­nationsturnering i bandy i Slättbergshallen.

ANNONS
|

Stellan Edströms sista år som ordförande i Gripen innehåller två stora arrangemang. Det ena, med världens bästa bandylandslag på plats, har precis genomförts. Stellan tycker att det känns sorgligt att Trollhättepubliken inte ­tagit tillfället i akt att se på högprofessionell idrott. – Sett till sportslig kvalité och ur bandysynvinkel går det inte att erbjuda något bättre än det som varit här i helgen. Vi har haft de fyra bästa landslagen i världen på plats och som arrangör känns det sorgligt att publiken inte kommer. Mer än så här kan man inte få i bandyvärlden, men tyvärr är det väl så att bandy har dålig dragningskraft på publiken.

ANNONS

Totalt kom ynkliga 762 personer för att se de sex matcherna under helgen. Stellan Edström ser två förklaringar till det. – Det finns ingen lokal stjärna från stan med i det svenska landslaget. Och landslagen drar generellt sett mindre publik än vad klubblag gör. Det vet vi sedan tidigare. Hade ni kunnat göra på något annat sätt för att locka mer publik? – Det är klart att vi har funderat på det och säkert hade man kunnat göra på något annat sätt. Men vi har marknadsfört oss genom ljusskyltar här i stan, på sociala medier, tagit fram speciella filmer och haft kontakt med både tidningar och radio. Det är svårt att hitta fler kanaler än så. Möjligen hade man kunnat göra på något klatschigare sätt, men publiken och Trollhätteborna har vetat om det här arran­gemanget. Gick det ihop ekonomiskt att arran­gera turneringen med tanke på att publiken uteblev? – Ja, det har gått ihop. Det vi haft att tillhandahålla under turneringen är frivilliga krafter i form av funktionärer, samt istider. Resten, i form av till exempel kostnader för hotell och bussar, betalar lands­lagen själva. Men det är klart att vinsten hade blivit större om det kommit mer publik. Det är den största inkomstkällan. Anser du att det var värt att hålla den här turneringen med tanke på den svaga publikresponsen? – Absolut. Det finns ingen tvekan kring det. Vi har stärkt bandyns varumärke. Från internationellt håll har man efterlyst turneringar för landslag och nu finns den här turneringen som vi har varit med och fött. Sedan har vi stärkt före­ningens eget varumärke också. Vi har visat att vi klarar av att hålla i stora arrangemang. I slutet av januari är det B-VM här i Trollhättan. Oroar det låga publikantalet nu inför det mästerskapet? – Nej, det gör det inte. Och det av ett mycket enkelt skäl. Vi vet att det inte är något jättepublikt arrangemang och vi får se till att ordna något annat av det i stället, en bandyfest. Det är flera exotiska länder, som till exempel Mongoliet och Kina, med. Här i hallen kommer vi att koppla andra saker till länderna som är här också, till exempel hantverk och mat. Det ska bli lite som en festival, där publiken köper ett pass som gäller för hela veckan och kan komma på de matcher och arran­gemang man själv önskar ta del av. Hur mycket publik behöver ni för att arrangemanget ska gå ihop? – B-VM bygger på annat än publik. Vi får en framförhandlad summa av bandyförbundet och för den ska vi arrangera ett B-VM. Vi vet vad vi är skyldiga att göra och det handlar om käk och transport mellan arenorna, boende och flygplatser. Men det kommer att krävas en enormt stor insats av frivilliga och vi hoppas att arrangemanget ska ge en slant tillbaka till före­ningen också. Fotnot: B-VM avgörs i Trollhättan 23-28 januari.

ANNONS
ANNONS