Fem tuffa mil fram till Finlands första guld

I Squaw Valley 1960 knep Kalevi Hämäläinen guldet. Sedan gick den stolta skidnationen Finland in i en lång, olympisk femmilsdimma. 58 år senare kom Iivo Niskanen ut ur den. Med huvudet på sned och med den där sisun de svenska herrarna behövt en rejäl dos av.

ANNONS
|

Efter fyra brons i Pyeongchang kom äntligen – på spelens näst sista dag och när sverigefinnarnas dag firades i Sverige – det första finländska guldet i Pyeongchang.

Om någon var värdig att vinna den klassiska femmilen, var det 26-åringen från Uleåborg. Niskanen bröt sig loss redan efter en dryg halvmil i masstartsloppet och betade av kilometer för kilometer, mil för mil i täten, länge med kazaken Alexej Poltoranin hack i häl.

Hängde av Bolsjunov

Men duellen kom att stå mellan Niskanen och den OAR-klädde Alexander Boljsunov. Ryssen närmade sig stadigt och var ifatt med ungefär 13 kilometer kvar och stack sedan förbi. Boljsunov fick en lucka när Niskanen bytte skidor men i valet mellan nyvallat under fötterna eller haka på ryssen gjorde finländaren rätt.

ANNONS

När det drog ihop sig hade han bättre skidor.

Med en dryg kilometer kvar satte finländaren in rycket, gled lätt till sig en rejäl lucka, Boljsunov gav upp och Niskanen fick hela spurtrakan för sig själv.

- Jag kände att jag hade bra skidor och energi kvar när jag satte in min attack. Det var mitt tredje och bästa par. De finländska vallarna har gjort ett bra jobb, säger han.

OS-guldet säsongens mål

Med stavarna i luften vevade han mot de många finländska flaggorna på läktaren. Bolsjunov distanserades med 18,7 sekunder medan Andrej Larkov, ryss han också, tog bronset.

- De lopp jag kört tidigare i OS har enbart varit förberedelser för det här. Hela säsongen har mitt mål varit det här loppet, säger Niskanen.

Daniel Rickardsson slet sig genom loppet och kom in som sjua, 3.50,4 bakom. Ett litet fladdrande ljus i ett annars kompakt svenskt mörker, där Calle Halfvarsson fulländade sitt bedrövliga OS med att kliva av en distans för andra gången.

ANNONS

- Det var tungt i början. Men vi kommunicerade med vallarna så i sista skidbytet blev det bra. Det var mycket upp och ner i dag, men skönt att det gick upp på slutet i alla fall, säger Rickardsson till TT.

Halfvarsson:

- Man har ju laddat för det här under en lång period. Man kämpar ändå in i det sista så jag tänkte ”det kan ju skifta”. Det gjorde det inte, men jag ställde mig på startlinjen i alla fall.

Vila kropp och själ

- Jag har ingen energi. Det var en bit in loppet jag kände att ”jag skiter i det”. Jag skyller inte på skidorna i dag. Jag skyller på mig själv. Det finns bara inte där just nu, säger Halfvarsson och tillägger:

ANNONS

- Jag får nog ta en mental vila från skidåkningen nu. Drammen blir nog nästa tävling, jag står nog över Lahtis.

Jens Burman, 28:a och över tio minuter efter Niskanen, var inte heller speciellt munter.

- Resultatet skiter jag i. Jag kände att det var kört redan efter två varv.

Framtidsnamnet Viktor Thorn fick klart för sig vad en OS-femmil handlar om när han tog sig i mål som nummer 40, 13.31,7 bakom Niskanen.

Pyeongchang, TT:s utsände

Fakta: Olympiska femmilsvinnare

1924: Thorleif Haug, Norge.

1928: Per Erik "Särna" Hedlund, Sverige.

1932: Veli Saarinen, Finland.

1936: Elis Wiklund, Sverige.

1948: Nils "Mora-Nisse" Karlsson, Sverige.

1952: Veikko Hakulinen, Finland.

1956: Sixten Jernberg, Sverige.

1960: Kalevi Hämäläinen, Finland.

1964: Sixten Jernberg, Sverige.

1968: Ole Ellefsæter, Norge.

1972: Pål Tyldum, Norge.

1976: Ivar Formo, Norge.

1980: Nikolaj Zimjatov, Sovjetunionen.

1984: Thomas Wassberg, Sverige.

1988: Gunde Svan, Sverige.

1992: Bjørn Dæhlie.

1994: Vladimir Smirnov, Kazakstan.

1998: Bjørn Dæhlie, Norge.

2002: Michail Ivanov, Ryssland.

2006: Giorgio Di Centa, Italien.

2010: Petter Northug, Norge.

2014: Alexander Legkov, Ryssland.

2018: Iivo Niskanen, Finland.

ANNONS