Ett myller av människor sökte sig på lördagen till Torsbovallen och Stavrelunds IP i Trollhättan samt Hallevi i Vargön för att bevittna ett av den lokala idrottens mest älskade och mytomspunna evenemang: Klassbollen.
Den 16:e upplagan bjöd också på allt som möjligtvis kunde önskas på förhand: påhittiga lagnamn, välkoreograferade målgester och glädje i kubik. Det var helt enkelt fotboll och gemenskap när den är som bäst.
Att det dessutom uppstod många komiska situationer var en inte helt oväsentlig bonus. Vid otaliga tillfällen syntes föräldrar och ledare som ropade ”boolleeen, boolleeen”, efter att deras adepter glömt bort läderkulan i något av planens hörn.
På andra håll sprang tio spelare runt på två kvadratmeters yta, likt ett stim med sällskapssjuka fiskar. Och nästan överallt hejades de på av sina kompisar, den ena ramsan mer innovativ än den andra.
Vissa tyckte såklart att det viktigaste var att vinna, medan andra njöt av att få några extra timmar ihop med sina klasskamrater. Det var som en upp-och-nedvänd Jonathan Dunér, i laget Raketen från Velandaskolan, sa:
– Det är jätteroligt att få spela fotboll med sina kompisar.
Vädret gjorde naturligtvis också sitt. Det blåste visserligen rejält på sina håll och kanter – främst på Torsbovallen och Hallevi – men å andra sidan sken också solen över de många deltagarna och åskådarna. Det var med andra ord molnfri himmel i dubbel bemärkelse för klassbollsgeneralen Stefan Svensson från Wargöns IK, som kunde glädja sig åt en tillsynes konfliktfri fotbollsfest.
– Det har självklart varit enormt mycket jobb inför det här, men nu är det värt det. Man bara går runt och njuter, sa Svensson belåtet.
Han var, som sagt, inte ensam om att dra på smilbanden just denna lördag. Skratten ekade mellan planerna och många längtade redan till nästa års upplaga.
Nedräkningen har redan börjat.
