Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

1941–1942 var 60 arbetskompaniet L17 förlagt på Karlsro. Kompaniet var en specialförläggning för ett 70-tal inkallade svenska soldater som var vänstersympatisörer. I dag drivs Karlsrogården av Vänersborgs missionförsamling.

Värnpliktiga krigsplacerades i Öxnered

För 70 år sedan, 1941, fanns det ett militärt arbetsläger för kommunister i Öxnered. Kännedomen om lägret var liten och det gavs inte någon publicitet.

Arbetskompaniet i Öxnered kallades 60 arbetskompaniet, L 17. Det var en specialförläggning för inkallade svenska soldater som var vänstersympatisörer och som avväpnades och isolerades från andra soldater för att inte sprida sina ”irrläror” under beredskapsåren.

– Man ansåg att kommunister utgjorde en säkerhetsrisk och var rädda för att de skulle göra PR för sina läror, säger Vänersborgskännaren Per Hedqvist.

I början förlades kompaniet i tält, men senare flyttade man in i Karlsro, som numera drivs av Vänersborgs missionsförsamling. Under hösten 1941 fanns där 69 man som skulle fullfölja sin värnpliktsutbildning. ”Lägerchef” var en reservkapten vid I 17, Karl Hammarqvist.

Meningen med arbetskompaniet var att soldaterna skulle sysselsättas med samhällsnyttigt arbete, men sysselsättningsproblemen var stora. Det enda bestående resultatet sägs ha varit en bit dåligt byggd skogsväg. Det sägs också att kompanichefen gick runt i samhället och frågade villaägarna om de behövde hjälp i trädgårdarna.

Man ordnade också studiecirklar, bland annat i marxistisk historieuppfattning.

Förläggningen skulle inte uppfattas som avvikande och väcka klagomål från de inkallade eller uppmärksamhet från omgivningen. Den offentliga politiska diskussionen var begränsad, delvis på grund av självcensur från ”demokratiska krafter”, men även på grund av inskränkningar i yttrandefriheten som riksdag och samlingsregering formellt införde.

– Folk i trakten pratade inte om lägret och på den tiden var man också försiktig med att prata. De äldre som jag har talat med, som bodde i närheten, upplevde heller inte lägret som något hot eftersom soldaterna inte bar några vapen, säger Per Hedqvist.

Men under hösten 1941 startade en debatt om arbetskompanierna. De inkallade påpekade till samlingsregeringen, som förutsattes vara ovetande om lägren, att de genom nazistiskt inflytande inom militären utsatts för särbehandling. Protester kom också via de fackföreningar som de internerande tillhörde.

Vid jul fanns det bara tio soldater kvar och på julafton hade de en julgran med röd flagga i toppen. Julklapparna som delades ut kom från Sveriges kommunistiska ungdomsförbund.

I januari 1942 upphörde arbetskompaniet i Öxnered. För att lösa problemet med kommunister och pacifister inom armén undantogs de i stället från inkallelser.

Källa: Vänersborgs historia III