Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies
PROVA

Ligg på Plus från start - hela innehållet för 1 kr Fri tillgång till all lokaljournalistik.

Image - 1
En skärmkultur. Tomas Lindroth har forskat och skrivit en avhandling om människors vanor kring den mobila tekniken, som han påbörjade 2004 och blev klar med i våras. Han har bland annat undersökt hur vi agerar på möten, i offentliga sammanhang och på jobbet och väljer att kalla den anpassade människan för ”laptopare”. Tomas har dessutom skapat en egen ordlista för våra mobila vanor – ett exempel på detta är ”skärmsläckarskräck” och ”online-tics”.

”Växer fram en skärmkultur”

Mobiler, laptops och läsplattor – vid frukostbordet, på jobbmöten och framför fredagsmyset. Vårt ständiga användande av mobil teknik skapar helt nya vanor.

– Det handlar om att hitta nya förhållningssätt och anpassa oss till de olika multisituationer som uppstår i vår vardag, säger Tobias Lindroth som skrivit en avhandling i ämnet om den anpassade ”laptoparen”.

Den mobila tekniken finns numera i nästan alla typer av sammanhang – oavsett tid och plats. Vi läser plattan vid frukosten, vi kollar jobbmail i mobilen – på semestern, vi sneglar på Facebook under en föreläsning, och så vidare. Inga konstigheter tycker de flesta – men hur påverkar det våra beteenden och vilka krav ställer det på oss?

Tomas Lindroth, som är universitetsadjunkt vid Högskolan Väst i Trollhättan och doktorand vid Göteborgs universitet, har skrivit en avhandling i ämnet under titeln Being Multisituated – Characterizing Laptoping in Networked Situiations.

Där har han framföra allt studerat och undersökt studenter vid Göteborgs universitet och iakttagit hur de beter sig i olika situationer när de använder sina mobiler och laptops vid föreläsningar och i klassrummet. Men han har även studerat och analyserat hur gemene man agerar i olika situationer när det gäller mobilt användande – som vid ett möte, i en föreläsningssal eller som där vi sitter för intervjun – på ett fik på Centralstationen i Göteborg.

– Vi tar ständigt med oss våra mobila vanor in i nya situationer och mellan situationer. Alla mobila valmöjligheter ställer helt nya krav på oss och skapar helt nya vardagsbeteenden, vi blandar jobb med fikastunder, tv-tittande med att besvara mail, föreläsningar med att snegla på Facebook och så vidare, säger Tomas.

Han menar att det numera många gånger är tekniken som styr – inte situationerna. Att saker och ting plötsligt kan göras samtidigt och att det då ställs högre krav på oss att själva prioritera och fokusera på det som vi tycker är viktigt.

– Förr kanske vi bara satt här för att just fika och prata med en fysiskt närvarande människa som satt mitt emot. Nu är det många som sitter här och jobbar, svarar på ett mail och kollar Facebook i väntan på nästa tåg. Vi är ständigt påkopplade och det ställer helt nya krav på oss – inte minst i vår vardag, säger Tomas.

Han menar att det handlar om hur vi medvetet eller omedvetet förhåller oss till mobilt användande i olika situationer och hur vi väljer att prioritera och agera. Hur vi skapar nya beteenden och aktiviteter i och runt den nya tekniken – på gott och ont. Att den nya tekniken skapar multi-situationer där allt kan göras samtidigt.

Tomas nämner ett exempel;

– Du sitter här och fikar med en vän, mobilen plingar till, du kollar snabbt Facebook eller kanske känner att du måste svara på ett mail – samtidigt som du ska förhålla dig till personen du sitter och fikar med. Är du verkligen närvarande eller vad håller du på med? Sådana här situationer uppstår hela tiden, på jobbet, i skolan i hemmet och det är klart att det kan leda till irritation och konflikter – eller till och med misstänksamhet och svartsjuka!

Så ser verkligheten ser ut nu. Därför tror Tomas, eller rättare sagt är övertygad om, att det framöver kommer att växa fram allt tydligare vett- och etikettsregler kring mobilt användande. En slags skärmkultur kring hur vi ska och bör bete oss när det gäller användandet av alla våra mobila prylar både i jobb, i skolan och i hemmet.

– Det handlar om att medvetet prioritera och fokusera över vad som verkligen är viktigt där och då! Att göra medvetna val – och inte minst fundera över varför du väljer att prioritera som du gör – och varför du kanske stör dig på att andra gör på ett visst sätt. Kanske behövs det lite självrannsakan? säger Tomas med ett lurigt leende.

Skärmsnegling: Att snegla på andras skärmar för att ha koll

Skärmsläckarskräck: När du mer eller mer mindre omedvetet snuddar vid styrplattan så fort som skärmen slocknar

Elkontaktsökning: När du först och främst tittar efter om det finns ett ledigt eluttag när du går in i ett rum

Online-tics: När du går in för att kolla en grej på nätet och fastnar i ett mejl eller Facebook och plötsligt glömt vad du egentligen skulle ha kollat.

Batteripraktik: Rutiner som finns för att få ditt batteri att räcka längre, exempelvis att stänga av wifi, sänka ljusstyrkan på Facebook och så vidare.

Det är fredag och familjen är samlad framför fredagsmyset, nu ska det kollas på film. Samtidigt sitter mamman i det ena hörnet av soffan och kollar Facebook, barnen spelar på sina plattor och pappan surfar på Blocket.se. Är det verkligen så här det ska vara?

– Det är väl upp till varje familj, framför allt måste fråga man sig varför det inte är okej. Är det för att man inte gjorde så på ”vår tid”, då såg vi minsann på ”Razzel” ihop från början till slut varken man ville eller inte. Var det rätt? Det är alltid en intressant diskussion att fråga sig varför det till exempel inte är okej att låta barnen spela på sina plattor mitt i filmen, är det för att vi vuxna minsann inte gjorde så när vi var små? Stämmer det inte in i den idylliska familjebilden? Stör det verkligen någon? Väcker det kanske ditt egna dåliga samvete, för sneglar du inte själv på mobilen för att till exempel kolla Facebook mitt i filmen? Det kanske handlar lika mycket om en själv när man gnäller på någon annan i familjen, det kanske är läge att göra en slags självrannsakan?, säger Tomas.

– Förr sa barnen ofta ”pappa jag har trååååkigt, det finns inget att göra!”, är det så i dag? Nu kan man skypa med sina polare, spela spel på plattan, lyssna på musik, titta på film, chatta ... det finns hur mycket som helst att ”göra”.

Vi tar en annan situation som nog många känner igen:

Någon sitter på en föreläsning eller ett jobbmöte som tar otroligt lång tid och där man inte känner att man får ut så mycket av varje minut. Då passar personen på att svara på några mejl som blivit liggande och kanske skickar ett par sms för att planera lite för resten av dagen. Kanske kollar man Facebook och uppdaterar sig om kvällens fest.

– Är inte det jättebra? Man utnyttjar tiden maximalt och hinner med flera saker samtidigt! Mejlen blir besvarade och du kan fortsätta att delta i mötet eller föreläsningen när helst du vill. Det här kan även benämnas som en form av maktförskjutning. Din lärare eller chef kan omöjligt kontrollera om du lyssnar och för anteckningar på din platta – eller skickar sms och kollar Facebook, makten ligger hos dig – det är du som bestämmer och tar ”ett eget ansvar” för hur du väljer att utnyttja tid och rum.

Egentligen inte alls någon ny företeelse: så var det – så är det – så kommer det att vara!

– Den här diskussionen är egentligen inte alls så ny, om man tänker efter. För tio år sedan kanske vi satt här och pratade om att det var rätt eller fel att sms:a eller ha ringsignalen på mobilen på eller av, nu sitter vi här och surfar med mobiler och plattor. Om fem år är det kanske något annat eller så har vi helt andra vett- och etikettsregler kring detta. Det är i slutändan upp till var och en hur man väljer att utnyttja, använd och förhålla sig till modern teknik – och vilka krav man ställer på sig själv och sin omgivning kring denna, säger Tomas Lindroth.

MEST LÄST