Det som varit en inofficiell sanning och ett indirekt argument i marknadsföringen av Fridagymnasiet har nu nått media på riktigt. Betygsinflationen där är ett faktum. I kursen Matematik 3B fick hela 87 procent av eleverna högre betyg än det man skrev på nationella provet. Att skolan har haft höga antagningspoäng är knappast förvånande. Ett högt söktryck följer ett löfte om en gräddfil till höga betyg och plats på prestigefyllda utbildningar. Nu kan vi antingen börja klaga på Fridaskolan och hur "oseriösa" de är, eller så tar vi tag i grunden till problemet. Att det relativa betygssystemet avskaffades och ersattes med det trubbiga målbaserade systemet.
Det relativa systemet gör så att betyg får ett värde. Ett högt betyg är nämligen bara värt något om det är högt i jämförelse med andras. Vad göra härnäst? Låt de nationella proven rättas centralt, och där liksom högskoleprovet, slå fast vilka poäng som hamnar inom de olika percentilerna som fastställer provbetyget. Beroende på hur lärarens klass presterat på provet har man rätt att dela ut ett visst antal av vissa betyg. Det innebär att läraren kan ge högre betyg till en elev än vad nationella provet säger att eleven ska ha, men då måste läraren samtidigt sänka en annan elevs betyg.
Då får vi ett så rättvist system som möjligt, där meningen med betyget framkommer. Ett betyg är inte ett mått på ditt människovärde eller en bokstav där A är finare än B, utan ett verktyg för att kunna se till att vi får rätt man på rätt plats i utbildningssystemet. Så länge som det här högst oseriösa systemet får fortgå där skolor kan dela ut betyg som smågodis, bör vi ha som rekommendation att gå över till inträdesprov för högre utbildning, då betygen uppenbarligen har spelat ut sin roll eftersom systemet inte tar hänsyn till om det är ett ”Fridabetyg” eller ett betyg från en kommunal skola. Det är i stunder som dessa vi alla måste ställa oss frågan: Bryr vi oss? Bör skolan tas seriöst? Är svaret ja måste systemet ändras illa kvickt.
Björn Hedén