Det är alltid roande att bevittna hur människans förnekelsemekanismer fungerar, speciellt när det gäller klimatet. Den förtränger precis allt oavsett hur jobbig informationen är. Vi kan lugnt köra vidare, gasa på och trimma motorn till det yttersta vars konsekvenser skjuts åt sidan. Forskare med åratal av arbete blir blott en konspiration där slutsatserna förnekas med hopsnickrade teorier om ”naturliga variationer”.
Likt Titanic kör vi raka vägen mot isberget. Krocken inträffar och vattnet flyter in. Panik uppstår. Passagerare försöker sätta sig i säkerhet medan orkestern spelar i bakgrunden. Kvar står ”realisterna” med Vänerlöv i spetsen och skriker alarmism när besättningen manar till handling, fullt övertygade om allt bara en synvilla. Kommer dessa käcka herrar fortsätta förneka det uppenbara - även när båten slukas av det iskalla havet?