Både rymd- och flygindustrin förtjänar totalt sett en mer framskjuten roll mot bakgrund av dess betydelse för ekonomisk utveckling och även när det gäller att hejda klimatförändringarna. De tekniska framsteg som blivit följden av den samlade flyg- och rymdindustrins utveckling skapar möjligheter för att exempelvis göra allt bättre väderprognoser och därmed ge ökad kunskap om klimatförändringar. Idag är ungefär 12 000 personer anställda i den svenska rymd- och flygindustrin. 4 000 av dem är verksamma i Västsverige.
Det är viktigt att tänka igenom sina vanor när det gäller flyg. Att slentrianmässigt ta flyget när det finns tåg är oansvarigt. Inrikesflyget minskar nu i Sverige tack vare att allt fler har lagt om sitt beteende. Men det är lika oansvarigt att blunda för faktumet att världens 20 000 passagerarflygplan kommer att uppgå till 40 000 plan om 15 - 20 år. De äldre flygplanen ska bytas ut kontinuerligt. Om man verkligen vill minska koldioxidutsläppen från flyget behövs strategier för att drastiskt minska utsläppen från flyget i ett globalt perspektiv. Klimatfrågan är global till sin karaktär. Även resenärerna som flyger rör sig globalt. Även den industrin som ska tillverka mer klimatsmarta flygmotorer är global. De senaste flygplansmodellerna har cirka 15 procent lägre utsläpp än de modeller som de ersätter. 90 procent av världens passagerarplan har motorteknik från Trollhättan och potentialen för att åstadkomma mer och långtgående utsläppsminskningar från världens flygflotta är fullt möjlig.
Sverige har idag en världsledande flygindustri. Vi har flygkluster med framstående tillverkning, forskning och utveckling både här i Trollhättan och i Linköping. Minskat luftmotstånd, lägre vikt, nya bränslen och elektrifiering är viktiga målsättningar i ambitionen för att minska flygets utsläpp. Inom EU finns flygforskningsprogrammet Clean Sky som sträcker sig fram till år 2024. Där satsas totalt 4 miljarder euro på ett mer klimatsmart flyg. Vid Produktionstekniskt Centrum på Innovatum i Trollhättan underlättas ett sådant utvecklingsarbete med bland annat regional finansiering som går under namnet Framtidens fabrik.
Europas satsningar genom Esa och EU har gett en god grund för rymdverksamheten. Men framtiden kommer ställa allt högre krav på Europas rymdverksamhet. Begreppet New Space som berördes på Rymdforum innebär att nya aktörer uppstår och nya tekniska genombrott sker i en allt snabbare takt. Vi måste se till att europeiska regelverk hänger med så att Sverige och resten av Europa fortsatt kan hävda sig i en allt hårdare konkurrens. Sverige behöver ta en mer aktiv roll inom Europas rymdsamarbeten. Sverige och EU ska fortsätta att främja flygforskningen. När EU snart fattar beslut om en långtidsbudget och nya partnerskapsprogram för forskning, är det viktigt att flygforskningen får ett stort utrymme.