Kommunal organiserar mer än 519 000 medlemmar. Av dem är drygt 77 procent kvinnor. En väldigt stor del av medlemmarna har stått i virusets frontlinje, ofta utan ordentlig skyddsutrustning. Nu börjar vi se resultatet. Vård och omsorgspersonal är överrepresenterade i statistiken över bekräftade covid-19 fall. Dessutom finns det tendenser som visar att kvinnor i högre utsträckning riskerar att drabbas av så kallad långtidscovid. Det blir inte bättre av dessa välfärdsproffs riskerar att möta ett sjukförsäkringssystem som är både omänskligt och godtyckligt.
Syftet med sjukförsäkringen bör såklart vara att det ska vara just en försäkring, något som finns där som en trygghet då du behöver det som mest – när du blir sjuk. Den som arbetar och ställer upp för samhället ska kunna lita på att samhället också finns där och ställer upp för dig när du behöver det.
Så ser det inte ut idag. Istället har vi ett system där Försäkringskassan gör allt för att slå hål på sjukpenningansökningar och lägger hela bevisbördan på den som är sjuk. Stöd och tid till en långsiktigt hållbar rehabilitering blir ofta lidande och för många betyder det att de behöver söka arbeten eller tvingas tillbaka för tidigt - trots att de fortfarande är sjuka. På detta ligger även stressen över att drabbas ekonomiskt. Det är minst sagt ohållbart – och de som råkar ut för detta är väldigt ofta kvinnor som arbetar inom välfärden.
Idag den 8 mars, internationella kvinnodagen är en dag då vi både kan och ska lyfta upp och hylla kvinnor, samtidigt som vi sätter strålkastarljuset på de ohållbara system som drabbar kvinnor svårt i Sverige idag. Den omänskliga sjukförsäkringen är ett sådant system. Är du sjuk så är du sjuk, det kan inga tidsgränser i världen råda bot på. Vi behöver en sjukförsäkring som utgår från varje individ, bygger på rehabilitering istället för piska och som tar vara på individens kompetens. En mänskligare sjukförsäkring helt enkelt.