Replik på ”Pierre Kjellin: Skogsindustrin måste komma in i klimatmatchen”.
Fel i det mesta du skriver min käre motorjournalist Pierre Kjellin. Liberaler som Kjellin sväljer med hull och hår allt som byråkraterna i Bryssel säger och om någon har en avvikande åsikt i Sverige är det bara bra, för då kan man tjäna stora pengar som PR-konsulter, ”experter” och influenser. Globala uppvärmningen/miljö är inne att debattera och det finns pengar att tjäna att skylla på att Sverige inte bryr sig om den globala uppvärmningen/miljö, utan bara skövlar den svenska skogen. EU vill nu reglera och detaljstyra svenskt skogsbruk lägga krav på kolbalans-studier för taxonomiförordningen.
Förslaget om ett intervall på 30 år för att nå kolbalans bygger på ett genomsnitt av omloppstiden för skogsbruk i Europa (exempelvis åtta till tio år i Portugal) och därmed faller våra träd som gran, tall, björk och ek med en omloppstid på 70–100 år utanför förslaget. Förslag från EU-byråkrater kan förändra mycket, men de kan aldrig få all skog inom EU att växa lika fort. Detta är beslutat av personer som kommer från länder som avverkat och inte återbeskogat. Dessa länder i EU vill komma åt Sveriges koldioxid sänka för de saknar grönmassa av tillräcklig storlek för att de som land absolut inte inom 30 år kommer att bli koldioxidneutrala om de inte kan nyttja Sveriges koldioxidöverskott.
Fakta på Sverige nivå: Sveriges 23 miljoner hektar produktiv skogsmark växer med 120 miljoner skogskubikmeter/år och binder 120 miljoner ton koldioxid/år eller i genomsnitt cirka fem ton/hektar och år. Sveriges skogar binder således dubbelt hela Sveriges utsläpp av växthusgaser innan årlig avverkning på den produktiva skogsmarksarealen.
Till den produktiva arealen skog tillkommer övrig grönmassa som binder koldioxid från impediment, frivilligt avsatta områden, reservat, tätortsnära skogar, naturvårdsområden, parker och trädgårdar etcetera på cirka 30 + miljoner skogskubikmeter som binder lika många ton koldioxid eller totalt 150 miljoner ton koldioxid.
Redan då jag gick i tredje klass i småskolan på 1950-talet fick vi lära oss om fotosyntesen och den gäller än, vad jag vet. När (växten) skogen växer binds kol i träden genom att koldioxid absorberas samtidigt som syre bildas som gör mänskligt liv möjligt. Vän av ordning påpekar då att vi avverkar cirka 100 miljoner skogskubikmeter varje år och detta är sant, men 30 miljoner av den avverkade volymen blir plank och bräder som blir hus som står och binder koldioxid i ytterligare 200 år, (två och en halv till tre) gånger ett träds livstid samt ytterligare tio miljoner skogskubikmeter biobaserade produkter helt koldioxidneutrala. Sveriges totala utsläpp av koldioxid är cirka 50 miljoner ton/år och enkel matematik bli då 120 - 100 = 20+30 = 50 miljoner skogskubikmeter.
Sveriges är således redan idag koldioxidneutralt och räknar vi in hela koldioxidöverskottet i plank och bräder på 30 miljoner skogskubikmeter samt tio miljoner skogskubikmeter i biobaserade produkter blir Sverige nästan dubbelt koldioxidneutralt alternativt att dessa 40 miljoner i överskott adderas Sveriges kolsänka på 4000 miljoner ton.
Således det bästa för Sverige och världens skogar är intensiv skötsel som betyder att snarast avverka gammal skog som står och dör, plantera, röj och gallra då växer skogen och binder koldioxid maximalt. Sverige klarar alltså klimatmålen sånär dubbelt upp, allt annat är lögn. Framtiden är biobaserat kompositmateriel av vår svenska skog - cellulosan.
Idag kan vi framställa biodrivmedel såsom etanol, skogsdiesel samt bioplastkassar, kläder alltifrån kalsonger till balklänningar, formpressade möbler, ätbara förpackningar, biobaserade förpackningslösningar. Utveckling sker nu av helt nya material baserat på en komposit av två olika typer av cellulosamaterial. Dock är var och en för sig helt olika, men med kompletterande egenskaper som gör kompositen mycket lämplig till nyskapande av nya biobaserade materiel som kan ersätta de flesta petroleumbaserade produkterna. Inom en snar framtid bilkarosser och lätta flygplanskroppar av kompositcellulosa för framtida elflygplan.
Ej motorjournalist men utbildad i svenskt skogsbruk