Riksdagen ska enligt grundlagen representera folket och måste därför återta makten från det påstått ”närande” näringslivet, skriver insändaren.
Riksdagen ska enligt grundlagen representera folket och måste därför återta makten från det påstått ”närande” näringslivet, skriver insändaren. Bild: Henrik Montgomery/TT

Magdalena Andersson vill införa arbetsplikt

Riksdagen ska enligt grundlagen representera folket och måste därför återta makten från det påstått ”närande” näringslivet, skriver insändaren.

ANNONS

”Att ha ett arbete är en av grundbultarna för att man får vara en del av vårt samhälle. Då får man kollegor, en egen inkomst att leva på och möjligheten att bidra till vår gemensamma välfärd”, skriver statsminister Magdalena Andersson på Facebook 10 juli 2022.

Arbete och egen försörjning ger en känsla av människovärde. Detta är förklaringen till att full sysselsättning var den socialdemokratiska ekonomiska politikens viktigaste mål från andra världskrigets slut fram till 1991. Då ändrades det till att istället bli att varaktigt hålla inflationen låg och stabil. Enligt nyliberal samhällsplanering uppnås detta genom en permanent och hög arbetslöshet; allt enligt den amerikanske nationalekonomen Milton Friedman (1912-2006). Resultat: Arbetskraften disciplineras och överskott på arbetskraft leder till sänkta lönekrav och högre vinster. En fri marknadsekonomi skulle enligt Friedman leda till ökat välstånd för alla men stället har ojämlikheten ökat dramatiskt världen över, inte minst i Sverige.

ANNONS

Folkvalda i England och USA började under tidigt åttiotal avreglera, sänka skatter och motarbeta fackföreningar. Under 1980-talet hade högerfalangen inom S inspirerats av nyliberala idéer och bankernas lånetak slopades liksom gränsen för hur mycket valuta som fick föras ut ur landet, därmed var även Sverige en del av den globala ekonomin och industrier började flytta utomlands för bättre avkastning i låglöneländer. Statliga verksamheter såldes ut och en privatiseringsvåg inleddes, ansvaret för skolan förde S över till kommunerna och införande av skolpeng öppnade för vinstdriven skola och diskussioner om obligatorisk valfrihet, det vill säga valtvång (?). I samband med införandet av massarbetslöshet började folkvalda ifrågasätta arbetsviljan hos de arbetssökande, utifrån synsättet att samhällsproblem har individuella orsaker, inte strukturella, och S vill nu införa arbetsplikt vid behov av samhällets stöd.

Riksdagen ska enligt grundlagen representera folket och måste därför återta makten från det påstått ”närande” näringslivet. Politikens uppgift i en demokrati är att förbättra livsvillkoren för det stora flertalet. Det är en självklarhet att helt frisläppta kapital- och vinstintressen på sikt tar över allt mer tills att dominansen över samhällsutvecklingen är total. De krafter som besitter den ekonomiska makten har numera makten över både politiken och opinionsbildningen. För övrigt, i en demokrati borde arbete vara en mänsklig rättighet.

ANNONS

Sören Lindmark

ANNONS