Så börjar vi beta av vårdskulden

Operationer skjuts upp. Hälsokontroller får dröja. Besvär som inte är akuta får vänta. Under coronapandemin har det varit nödvändigt att skjuta upp vård och det kommer ta lång tid att beta av den så kallade vårdskulden. Såväl patienter som personal drabbas av den allt större vårdskulden.

ANNONS
|

Vi behöver tillföra resurser till vården men det räcker inte. Uppdelningen i 21 sjukvårdsregioner försvårar när vi ska hantera den uppskjutna vården. Därför föreslår vi att det tillfälligt inrättas en nationell vårdförmedling som ger de patienter som har väntat olagligt länge, mer än den lagstadgade 90 dagar på operation eller specialistvård, möjlighet att söka vård i de regioner där det finns ledig kapacitet. Då blir det möjligt att frigöra de resurser som finns i sjukvården, för tro det eller ej – det finns ledig kapacitet, det gäller att veta var den finns.

Den vård som ges inom ramen för den nationella vårdförmedlingen ska betalas av hemregionerna. För att finansiera förslaget satsar vi en miljard kronor under 2021 samt två miljarder kronor under 2022. Tanken är också att skapa en drivkraft för regionerna att beta av vårdskulden.

ANNONS

Långa vårdköer är ingen naturlag. Med en nationell vårdförmedling blir det lättare att se till att människor får den hjälp de behöver i tid. Ingen ska behöva vänta olagligt länge på vård.

Ebba Busch (KD), partiledare

Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i riksdagens socialutskott

Conny Brännberg (KD), regionråd Västra Götalandsregionen

ANNONS