Faktum är att det finns 1,4 miljoner hyresrätter i Sverige idag som utgör den plats som många människor kallar för sitt hem. Men hyresrättens existens är ingen självklarhet, utan vill vi värna dess framtid så måste rätt förutsättningar finnas.
En förutsättning för alla former av verksamheter är att de måste bedrivas med en viss lönsamhet, så även för de fastighetsägare som upplåter hyresrätter. Vi menar att de årliga förhandlingarnas resultat, måste följa den övriga samhällsekonomiska utvecklingen. Svensk ekonomi har återhämtat sig väl efter coronakrisen, och BNP har stigit kraftigt de under de tre sista kvartalen 2021. Så även hushållens disponibla inkomst. Likväl kan vi konstatera att förvaltningskostnader för fastigheter skjutit i höjden de senaste åren med hela 16,7 procent mellan åren 2016 – 2021, enligt SCBs Fastighetsförvaltarindex. Det kan jämföras med att hyrorna i vårt område bara ökade med ungefär 6 – 8 procent under samma period.
Till skillnad från vad som gäller för andra varor och tjänster, baseras priset på den boendetjänst som landets hyresvärdar levererar inte på förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Priset, det vill säga hyran, fastställs i stället i kollektiva förhandlingar mellan hyresvärdar och Hyresgästföreningen.
Hyran har under flera år halkat efter den övriga samhällsekonomiska utvecklingen och i reala termer handlar det om hyressänkningar. Med detta i bagaget så kan hyresrättens framtid komma att hotas. En långsiktig och seriös förvaltning av fastigheter kräver att hyran kan täcka löpande ökande kostnader men det är samtidigt viktigt att ett visst överskott kan genereras, för att säkra återinvesteringar i befintliga fastigheter och kapital för att producera nya. I ljuset av denna fakta som baserats på Konjunkturinstitutets och Riksbankens prognoser för den svenska ekonomins utveckling under 2022, bedömde Fastighetsägarna att hyrorna i landet behöver höjas med ett genomsnitt mellan 3 och 3,5 procent. Nyligen har årshyresförhandlingarna för vårt lokala område genomförts. På grund av det system vi har idag och Hyresgästföreningens vetoställning, så blev resultatet ett spann på 1,4 – 1,8 procent. Det kanske gläder den enskilde hyresgästen för stunden, men i långa loppet eller för de som idag står utanför bostadsmarknaden så är detta inga goda nyheter.
Om balansen i lönsamheten är negativ och så under flera år, kan alternativa investeringar konkurrera med hyresrättsfastigheter som segment. Om hyran utvecklas i samklang med övrig samhällsekonomi och i högre grad i framtiden tar hänsyn till kostnader och intäkter, så bidrar det till en väl fungerande fastighetsmarknad där fler människor också fortsättningsvis kan kalla en hyresrätt för sitt hem.
Petra Ohldin Lampinen,
näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna GFR
Christian Melin,
Wallexia AB och kretsordförande Fastighetsägarna GFR