Rädda Knorren och Lunnen!

Planerna på att förstöra våra båda centralt belägna gröna lungor är svåra att förstå.

ANNONS

Hur tänker vår kommunledning, som förhoppningsvis fortfarande vill, att Trollhättan ska vara en miljö­kommun? Att exploatera grönområdena genom att bygga bostäder och en bro framstår som allt annat än långsiktigt och övertänkt. Det måste väl ändå vara så att kommunens invånare är viktigare än att staden växer på bekostnad av att trevliga rekreationsområden försvinner. Många av dem som bor i centrala staden, vill inte rekreera sig på stadsgator, utan vill ha lummiga områden som Knorren och Lunnen att vandra i utan hinder. Många har inte heller bil, vilket inte borde vara nödvändigt för att ta sig till ett skogsområde, speciellt inte i en miljökommun.

ANNONS

Hur är det för övrigt överhuvud­taget möjligt att få tillstånd att bygga på Knorren? Det finns något som heter strandskydd. Har kommunen fått dispens från detta? Hur har det gått till?

Strandskyddet tillkom 1950 för att ge oss alla möjlighet att promenera längs stränder, bada, fiska och göra strandhugg från en båt. Det skyddar också djur och växter, som lever på och i närheten av stränderna, samt i vattnet.

Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek, både i tätort och i glesbygd, oavsett om det finns gott om sjöar och vattendrag, oavsett vilka natur­typer eller arter som finns. Strand­skyddet gäller 100 meter från strandkanten både upp på land och ut i vattnet, och även miljön under vattnet.

Denna förtätning av bebyggelse leder till att snart ingen natur finns kvar i de centralare delarna. Träden hjälper till att sänka koldioxidhalten, vilket är livsviktigt för att inte klimatförändringarna ska accelerera. Såga inte ner ett enda träd här i kommunen i fortsättningen, om det inte är absolut nödvändigt! Detta gäller även vår fina lindallé. Den är en mycket viktig kolsänka.

Öppna ytor, som till exempel de på Knorren, kan förvandlas till blomster­ängar. Våra bin, humlor och andra insekter håller på att försvinna. De är livsviktiga för vår försörjning. De pollinerar våra bärbuskar, fruktträd, raps, ärter, bönor med mera. Försvinner de, eller minskar, blir det ont om de arter, som ingår i vår livsmedelsförsörjning. Redan nu är det illa ställt i vissa länder. Så åker i till exempel USA lastbilar runt med bisamhällen för att pollinera fruktodlingar med mera. Jag utgår från att så vill vi inte ha det, speciellt inte i miljökommunen Trollhättan.

ANNONS

Anita Stridvall

Trollhättans Framtid

ANNONS