European Commission President Ursula von der Leyen gives a speech to the lawmakers in the Parliament building, while the opposition lawmakers hold banners protesting, in Skopje, North Macedonia, on Thursday, July 14, 2022. Ursula von der Leyen pledged Thursday her backing for a French proposal that will pave the way for accession talks for the tiny Balkan country and eliminate Bulgaria’s objections. (AP Photo/Boris Grdanoski)  XBG104
Ursula von der Leyen talar inför Nordmakedoniens parlament i huvudstaden Skopje i juni i år. Bild: Boris Grdanoski

Karl af Geijerstam: EU får inte låta västra Balkan vänta

Förhandlingarna om EU-medlemskap med länderna i västra Balkan måste leda till konkreta resultat. Annars finns risken att Kina ökar sitt destruktiva inflytande i regionen.

ANNONS

Nordmakedonien kan bli nästa land att ansöka om ett medlemskap i EU. Efter att Grekland tvingat landet att byta namn och Bulgarien släppte sitt motstånd kan den nordmakedonska regeringen förhoppningsvis få igenom en ansökan genom parlamentet. Även Albanien vill söka medlemskap.

LÄS MER:Öppning för mer Balkan i EU?

Listan av länder som vill med i EU är ganska lång. Montenegro och Serbien har inlett förhandlingar. Förhandlingarna med Turkiet är frysta med anledning av kritik mot den demokratiska utvecklingen i landet. Nordmakedonien, Albanien, Ukraina och Moldavien har status som kandidatländer. Bosnien och Georgien vill få kandidatstatus men har inte fått besked.

Det är snart tio år sedan Kroatien blev det senaste EU-landet år 2013. En utvidgning av EU har länge blockerats av Frankrikes president Emmanuel Macron. Han har prioriterat att EU-samarbetet borde fördjupas istället. Många andra länder har delat hans skepticism. De länder som står på kö har problem med ekonomin, demokratin, rättssystemet med mera. Det finns många som anser att länder som Rumänien och Bulgarien släpptes in för fort i EU, när man fortfarande ligger långt efter när det gäller korruptionsbekämpning, demokrati och rättsväsendets oberoende.

ANNONS

Länderna i västra Balkan är inne i ett dödläge. Även om de formellt är kandidatländer eller har inlett förhandlingar, går processen inte framåt. Frankrike fortsätter att blockera EU-medlemskap och Macron har i stället lanserat en vag idé om att länderna kan ha en annan form av samarbete med EU.

EU har dock ett historiskt tillfälle som inte får missas. Under de senaste åren har Kina trätt fram som en inflytelserik aktör i västra Balkan. Kina investerar i energisektorn, smältverk, järnvägar och vägar med mera. Största delen av investeringarna går till Serbien. Montenegros statsskuld är på 100 procent av BNP, varav hälften är skulder till Kina.

Om länderna under överskådlig framtid inte ser att ett EU-medlemskap kan bli verklighet är det inte förvånande att Kina och även Ryssland ser möjligheter till både ekonomiskt, militärt och ideologiskt inflytande. Det är ett farligt scenario.

EU har ju redan en modell för länder som vill samarbeta nära med EU, men inte bli medlemmar: EES-avtalet. För närvarande kan Island, Lichtenstein och Norge ta del av fördelarna med den inre marknaden, trots att de inte är medlemmar. Både Finland och Sverige var med i EFTA / EES innan länderna blev medlemmar i EU.

ANNONS

Ett medlemskap i EES vore ett bra första steg på vägen mot att bli EU-medlem. Det skulle också ha fördelen med att konkret kunna visa upp en vinst för kandidatländerna. Det ska löna sig med arbetet för att förbättra demokratin, bekämpa korruption, bygga upp rättsstaten och andra krav som EU ställer på nya medlemmar. En tillgång till den inre marknaden är förhoppningsvis mer lockande för länderna i västra Balkan än att sätta sig i skuld till Kina. Men då måste EU också kunna lova och leverera resultat. Att säga ja till kandidatländer, men inte låta förhandlingarna leda någon vart vore ett svek mot de länder som behöver komma in i den europeiska gemenskapen.

ANNONS