Brottsplats. På latinskolan i Malmö mördades två lärare. Tack och lov går det sällan så långt. Men hot och våld mot lärare, journalister, social- och räddningstjänst har blivit vardag.
Brottsplats. På latinskolan i Malmö mördades två lärare. Tack och lov går det sällan så långt. Men hot och våld mot lärare, journalister, social- och räddningstjänst har blivit vardag. Bild: Johan Nilsson/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Hot mot demokratin ska straffa sig

Föreslagna lagskärpningar vid hot och brott mot journalister och tjänstemän visar att regeringen tar en oroande utveckling på allvar.

ANNONS
|

Regeringen föreslår straffskärpningar vid brott som begås mot journalister och vissa offentliga tjänstemän. Det handlar om att skydda det fria ordet, och att personal inom socialtjänsten, vården, räddningstjänsten och skolan ska kunna utföra sitt arbete utan att vara rädda för hot och våld. Det är en demokratifråga såväl som en arbetsmiljöfråga. Lagändringarna förväntas träda i kraft redan den första augusti.

Med förslaget fortsätter Ulf Kristerssons (M) regering ett arbete som påbörjades av föregående regering. Lagförslaget är ett svar på det ökade antalet hot som riktats mot såväl media som offentlig verksamhet. När SVT:s vd Hanna Stjärne kommenterade den föreslagna lagstiftningen i fjol (SVT 2/2-22) belyste hon att det brådskade – på SVT hanterar de närmare 40 säkerhetsärenden dagligen, och på bara några år har kostnaderna för personskydd blivit fyra gånger högre. Det är en oroande utveckling.

ANNONS

När Riksrevisionen granskade hot, trakasserier och våld mot myndighetsanställda visade det sig att tre av fyra myndigheter hade anställda som råkat ut för trakasserier i någon form under de senaste två åren. I vissa fall rör det sig om systematiska aggressioner som pågår under längre tid. Man konstaterade även att trots en ökning av hot och trakasserier mot samhällsviktiga yrkeskategorier, har antalet anmälningar och domar sjunkit. En högst oroväckande kombination.

Därför är det rätt att införa en straffskärpning. Hot och trakasserier är alltid allvarligt, men när det riktas mot journalister och tjänstemän finns bakomliggande syften som gör det än allvarligare. Syftet är antingen att tysta, eller att ställa sig över och ifrågasätta myndighetsbeslut. I förlängningen blir det ett hot mot det fria ordet och det fria samhället, genom att skapa en ohållbar arbetsmiljö för samhällsbärande yrkesgrupper. Därför behöver det straffas hårt, annars riskerar skadan bli stor på lång sikt. För vem vill jobba i en arbetsmiljö som präglas av hat, otrygghet och hot?

Men även om lagstiftningen är bra, så är det inte nog. Samhällsklimatet som leder till att vissa anser sig ha rätt att hota behöver bekämpas. Att rättsystemet får skarpare verktyg för att kunna motverka problemet är dessutom bara en del av lösningen, för försvaret av yttrandefriheten och våra gemensamma institutioner är mer än en rättslig fråga. Lagstiftningens signalvärde är dock viktigt. Regeringen visar att man står bakom journalister och tjänstemän, mot de som hotar och trakasserar.

ANNONS

ANNONS