Brukar du tänka att alla andra är snygga, har välstädade hem, väluppfostrade barn, framgångsrika karriärer och verkar så lyckliga? Det är konstigt det där. Hur bra alla andra verkar ha det, samtidigt som du aldrig räcker till.
En enda blick på Facebook eller Instagram visar samma sak. Samtidigt känner du dig stressad av att försöka komma ikapp.
Det här är några av våra allra vanligaste och mest hemliga tankar - som de flesta av oss bär på. Tankar som fokuserar på våra brister och bygger på den ständiga jämförelsen med andra. Att aldrig vara tillräckligt smart, snygg, snäll, generös, hälsosam, framgångsrik, trygg eller älskad. Sociologen Brené Brown beskriver detta som symtom på den otillräcklighetskultur som vi lever i.
Genom att dölja dessa känslor så förblir vi omedvetna om att otillräckligheten gror i oss alla och förgör oss inifrån. Om vi i stället tänder lyset så kan rädslan avslöjas. Rädslan för att inte räcka till och kanske ytterst rädslan för att inte duga som de vi är.
Brown menar att vi är rädda för att avslöjas som värdelösa. Hennes forskning visar att vi kan bota otillräckligheten genom att öppna oss för varandra och dela våra tankar, känslor och vår sårbarhet, med människor som vi litar på. Vi kan erkänna vår mänsklighet i mötet med varandra och helhjärtat lyckönska någons framgång, dela rädslor och svårigheter, beundra grannens trädgård – och bjuda in, utan att jämföra, mäta och väga livet. Ytterst handlar det om att inse att vi är värdefulla som vi är – vi har ett värde som är större än prestationer, yttre attribut, framgång eller misslyckanden.
Just nu firar vi påsk, samtidigt som våren knoppar och det blir ljusare för varje dag. Betrakta vårens ankomst och påminn dig om livets osvikliga värde. Du jämför ju inte blåsippan med krokusen. Du bara njuter av dem. Tänk om du kan njuta av dig; ditt värde och ditt liv på samma sätt, och erkänna livets svårigheter utan att klandra dig eller andra för det som skaver eller gör ont.
När vi möter det som är, så kommer vi i kontakt med vår mänsklighet och livets eget värde. Det kan ge ro, även när det blåser. Och bidra till att vi ser livets magi, som inte kan mätas eller vägas – utan bara upplevas.
