Nej, Wien löser inte svenska bostadsbristen

Kan Sverige lära av Wien i bostadspolitiken? För den som köar i någon av de svenska storstädernas decennielånga bostadsköer kan den österrikiska huvudstaden framstå som en dröm.

ANNONS

“En tvåa för 4 400 kr – här är paradiset för hyresgäster” löd rubriken i ett SvD-reportage (22/12 -18).

Mer nyanserat, men likaledes positivt, är det i rapporten “Wienmodellen” av Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé. Där går Pelling grundligt igenom Wiens bostadsmarknad, som till 80 procent består av hyrda bostäder och där stora subventioner som omfattar breda inkomstgrupper är en viktig beståndsdel.

Trots att Wien storleksmässigt liknar Stockholm räknas kötiden i månader istället för decennier. Byggtakten är högre och hyrorna lägre. Som en slags röd grädde på moset är också allmännyttan stark och icke-vinstdrivande byggföreningar vanliga.

ANNONS

Men som Staffan Schartner, partner på bostadsutvecklingsföretaget Omniplan skriver i en essä på sajten Bostadspolitik.se (19/3) finns det också baksidor. Standarden är ofta usel, kaminerna koleldade, och även om hyrorna är lägre tillkommer avgifter för allt från el och vatten till hissanvändning. Wien har dessutom liknande problem som Sverige med inlåsningseffekter, där de som har en subventionerad hyra aldrig flyttar ut.

Fredrik Kopsch, forskare i fastighetsekonomi vid Lunds universitet, har liknande invändningar mot de storskaliga subventionerna – som i stor utsträckning gynnar medelklassen – och de gigantiska planeringsprojekten (Bostadspolitik.se 6/3), men menar att det finns andra österrikiska lärdomar.

Hur kommer det sig exempelvis att välbeställda grupper i Sverige kan stå i bostadskö i decennier, sälja sina villor eller bostadsrätter dyrt och flytta in i en innerstadslägenhet med subventionerad hyra? Att låna från Wienmodellen när det kommer till utformningen av bostadsköerna, till exempel genom att de som är i stort behov av en bostad får förtur, skulle kunna vara värt ett försök.

Lisa Pelling har också rätt i att hyresrätten i dag är missgynnad skattemässigt, dels genom ränteavdraget men framför allt eftersom en hyresfastighet drabbas av både företagsbeskattning och fastighetsbeskattning. Likformighet där borde vara en prioritet i en bostadspolitisk reform.

ANNONS

Man måste dock bli fascinerad över att Pelling i det ena andetaget hyllar byggtakten för hyresrätter i Wien, för att i nästa föreslå att Hyresgästföreningens ställning borde stärkas. För tredje året i rad har Sveriges hyresgäster fått reala hyressänkningar på grund av HGF:s starka förhandlingsposition. Vem blir sugen på att bygga och investera om löftet är att du ska förlora pengar? Ingen, förmodligen.

Lösningen blir i stället hög beskattning och massiva subventioner – som i Wien. Möjligen en attraktiv lösning för en vänster på jakt efter nya statliga jätteprojekt, men knappast något paradis. Och framför allt inte en liberal lösning på en sönderreglerad hyresmarknad.

comments

Kommentarer

Kommentera

Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och TTELA förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS