Rossana Dinamarca.
Rossana Dinamarca.

Rossana Dinamarca: Idrottens ojämlika villkor lever kvar

OS i Rio 2016 var en riktig medaljfest för Sveriges del. Det var också ett OS då de svenska damerna dominerade. Av de elva medaljerna ”vi” tog så var det kvinnor som låg bakom bedrifterna för åtta av dem.

ANNONS
|

Sett till hur resurserna fördelades får en nog kalla det för en jävla bragd. Då satsades nämligen bara ungefär 20 procent av idrottens totala resurser på tjejer. En kittlande tanke är hur många medaljer vi hade fått om resurserna hade fördelats jämlikt?

Sedan OS i Rio har resursfördelningen blivit marginellt bättre och det är fortfarande lång väg kvar tills vi når en jämställd idrott.

Det är inte bara resurserna som varit snedfördelade. Allt sedan jag gjorde köttbullar på isen, spelade basket och handboll för drygt tre decennier sedan har tjejers idrottande inte varit prioriterat heller när det gäller tillgängligheten till lokaler. Oftast fick vi de mest oattraktiva tiderna. Vi vet också att inte ens när kvinnor når elitnivå så har de lika villkor, förutsättningar eller jämställda löner i jämförelse med de manliga kollegorna.

ANNONS

Därför var det ganska deppigt att läsa Maja Svenssons insändare häromdagen. Hon spelar i Trollhättans hockeylag för tjejer och reagerade på ett reportage i denna tidning angående renoveringen av Slättbergshallen. I artikeln lades stort fokus på att hockeyns herrlag skulle få en ordentlig upprustning med ett stort modernt omklädningsrum och att detta skulle ge bättre förutsättningar vid rekrytering av spelare. Samtidigt har Maja Svensson och hennes Trollhättefallens HC ett rum på 10 kvadratmeter som tjänar som förråd, fikarum, kontor, materialrum, omklädningsrum för ledare med mera. Vad, eller om, renoveringen av Slättbergshallen innebär ett lyft för dem och om de kommer få ett omklädningsrum alls, vet de fortfarande inte.

Sedan hennes insändare publicerades har Trollhättans stad gjort ett uttalande om att utgångspunkten är att tjejer och killar ska ges goda förutsättningar för sitt idrottsutövande och att det pågår en dialog med berörda föreningar om deras behov inför fördelning av utrymmena i hallen.

När staden satsar 28 miljoner på att rusta upp en idrottshall så kan inte enbart en herrförenings behov stå i fokus för att därefter passa in de andra på det som blir kvar. Utgångspunkten måste vara att detta beaktas redan i planeringsstadiet.

Jämställdhet inom idrotten är en fråga om demokrati. En jämställd idrott är dessutom en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Det gynnas inte av att i första hand premiera ena halvan av befolkningen.

ANNONS
ANNONS