I Chile infördes liknande system av diktatorn Pinochet, men som en del i demokratiseringsprocessen avskaffades detta för flera år sedan och Sverige blev ensamma i världen.
I dagarna skrev den moderata Stockholmspolitikern tillika vd för Friskolornas riksförbund, Ulla Hamilton, på Twitter och jämförde skolan med vilken affärsverksamhet som helst, såsom en kemtvätt eller frisersalong. Vad Hamilton och många friskoleförespråkare ”missar” är att varken kemtvätteriet eller frisören uppbär skattemedel för att bedriva sin verksamhet. De har förmodligen tagit ett lån någon gång i tiden för att starta upp sitt företag. Vi vet också att syftet med aktiebolag är att maximera vinst.
Skolan är inte en affärsverksamhet. Den tillhör en av de grundläggande delarna i vårt samhälle, vår välfärd, liksom sjukvård och omsorg. Det är något vi har slagit fast är så fundamental service att den måste komma alla till del oavsett tjocklek på plånbok och är därför gemensamt finansierad genom skattemedel. I och med friskolereformen på 1990-talet ballade det ur och vi har sett detsamma hända inom vården och omsorgen sedan privata aktörer släpptes in.
Aktiebolagen och riskkapitalisterna som vill leka affär med skolan gör det utan några som helst risker. De får skolpeng och sen är det bara att pumpa ut pengarna som är avsedda för eleverna och skolan. När de tröttnar säljer de vidare utan hänsyn till eleverna som kan bli stående utan skola och i värsta fall även utan betygsdokument.
Friskolorna omfattas inte heller av offentlighetsprincipen då uppgifter om dessa skolor klassas som affärshemligheter. Skolverket och SCB som samlar statistik för att vi föräldrar, journalister med flera ska kunna granska och jämföra de olika skolorna kan inte göra det längre då information om betygsstatistik, behörighetsgraden bland lärare, lärartäthet, tillgången till elevhälsa etcetera anses vara affärshemligheter. Hur absurt är inte detta?!
Ändå tycker en majoritet i Sveriges riksdag att det ska få vara såhär. Det är viktigare att värna vinstjägarna än våra barn och deras skolor. I många avseenden kan det vara fint att vara unik, men i det här fallet borde vi kanske fundera över varför andra länder som tittat på Sveriges friskolesystem har ratat det.
