Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt TTELA
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Henrik Holmberg / TT
Bild: Henrik Holmberg / TT

Är EU:s coronastöd ett sätt att rädda euron?

Vid Euroomröstningen 2003 med 83% valdeltagande röstade svenska folket nej till euron med 56% mot 42% ja och 2% blanka röster. Sverige röstade nej till euron men nu skall vi vara med och betala för att rädda euron och medverka till den franske presidenten Emmanuel Macrons våta dröm om ett Europas förenta stater.

Det här är en insändare. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vill du svara på insändaren eller skriva en egen? Gör så här.

Är det svenskarnas vilja? Enligt Wikipedia: ”Att arbeta och betala skatt, att vara måttfull i sin konsumtion och att spara är i allra högsta grad färgat av den protestantiska tron. Protestanterna ansåg att katolikerna, särskilt präster och munkar, var lata som levde på andras pengar och därmed arbete”. Vad är pensionsåldern i medelhavsländerna som kommer att åtnjuta Sveriges bidragspengar kontra pensionsåldern i Sverige? Är det inte nu dags att göra som England, lämna EU och låta EFTA-samarbetet återuppstå? (Europeisk frihandelssammanslutning bestående av Storbritannien, Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige, Österrike, Finland, Lichtenstein och Island.)

Det riktiga syftet med återhämtningsfonden är att rädda eurosamarbetet, skriver Lars Anell Tidigare EU-ambassadör Lotta Fogde Frilansjournalist och tidigare statssekreterare och Leif Pagrotsky Tidigare närings- och handelsminister (S) i Expressen 20200708. Det här handlar inte om solidaritet kontra snåljåpar, utan om en omställningsfond för att rädda EMU. Den svenska regeringen har hittills motsatt sig upplägget, där 500 miljarder euro föreslås ges som bidrag till drabbade länder. Rika medlemsländer som Sverige ska bidra med 150 miljarder kronor till snabb återhämtning i de värst drabbade länderna. De skriver bland annat:

1. Kopplingen till corona-krisen är falsk. För att bestämma vem som ska betala och vem som ska gynnas buntar man ihop medlemsländerna i tre grupper: Rika, fattiga med hög skuldsättning och fattiga med låga skulder. Den fattiga gruppen med hög skuldsättning (Cypern, Grekland, Italien, Portugal och Spanien) ska få störst bidrag i absoluta tal. Gruppindelningen har ingen som helst koppling till corona-krisen. Det land som har det högsta dödstalet per capita och dessutom en mycket hög statsskuld, Belgien, får tvärtom betala till fonden.

2. Korruption belönas. För att gruppen fattiga utan hög statsskuld ska rösta för räddningsaktionen föreslås de få bidrag ur fonden som i andel av BNP som till och med överträffar det som går till sydeuropéerna. I gruppen ingår EU:s mest korrumperade medlemsstater, bland andra Bulgarien och Slovenien. De föreslås nu få nya jättebelopp, ända upp till 22 procent av BNP?

NEJ till bidrag från Sverige pensionärer/skattebetalare.